måndag 20 september 2010

Högervridningen är inget mysterium

Lars Ohly råkade under valnatten röja sitt elitistiska förakt för allmänheten när han skulle förklara Sverigedemokraternas framgång i valet. Han pratade om en tilltagande högervridning i Europa, som om det vore en väderförändring.

Men det är inte vinden som röstar i valet, utan människor som har tänkt sig för. När de röstar mer åt höger beror det inte på att de viljelöst följer något slags trend, varifrån den nu skulle komma, utan de har tänkt och fattat egna beslut allihop. Även om man inte är överens med dem kan man inte påstå att de skulle rösta helt oanandes.

Ohly borde i stället fråga sig varför denna högervridning sker hos väljarna – och några svar är alldeles uppenbara, men förstås inte särskilt lockande för vänsterpartiets ledare.

Till exempel framför allt 1989, när Sovjetunionen föll samman och Berlinmuren raserades. Där föll också kommunismen i det europeiska tänkandet. Det svenska kommunistpartiet bytte 1990 namn till vänsterpartiet, så också de påverkades åt samma håll.

Lars Ohly kan inte vara helt okunnig om detta, som även innebar en djup förändring av hans eget parti. Det riktigt avslöjande är att han skyller ifrån sig genom att försöka fördumma väljarkåren.

Här skriver DN, Svenskan, Aftonbladet och Expressen om valresultatet.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Intressant?

6 kommentarer:

  1. Nu är det nog du som inte tänkt till..

    SvaraRadera
  2. Vänsterns själva idé är att projicera de egna tillkortakommandena på andra. Att alltid leva på framsidan, som Tranströmer nånstans uttrycker det. Men vi kastar alla en skugga, och den måste vi ta ansvar för!

    Det är underbart att läsa Doris Lessings analys av detta, och hur hon jämför kristendom och kommunism. Båda är besatta av Lyckoriket som ideal. Några baksidor vill man inte kännas vid.

    Det är radikalvänstern jag talar om. Socialdemokratin har alltid försökt att ta ansvar, men har på senare år alltmer hänfallit åt populism. Som jag ser det.

    SvaraRadera
  3. Emil, det får du gärna förklara. Jag vill veta vad du menar, för du kan ju ha rätt :)

    Ska jag kanske för tydlighets skull påpeka att när jag pratar om invandringspolitikens misslyckande menar jag inte alls att vi skulle begränsa den hårdare, utan det handlar om hur invandrarna tas emot och vilka möjligheter de ges här i Sverige, men också hur situationen hanteras när i vissa fall värderingar krockar.

    Mitt intryck genom åren är att politikerna har hanterat detta med passivitet och flathet, till en början för att de inte var varse att särskilda åtgärder skulle behövas, men senare i vilsenhet över att inte ha facit till de bästa redskapen.

    Kanske ligger felet mest i att politik har blivit ett skrå och politiker en överhet - i stället för vad som förr med ideologisk klarsyn kallades lekmannavälde. Ett fjärmande från den allmänhet man valts av, därmed också en ovilja att tränga in i dess erfarenheter och perspektiv.
    Politiker tenderar att tycka att folket ska anpassa sig efter politiken, i stället för att den ska anpassas efter folkets behov och önskningar.

    SvaraRadera
  4. Mattias, nog har socialdemokraterna blivit populister. Dessutom, och det är kanske värre, har de övergivit de socialdemokratiska idealen till förmån för ett pragmatiskt ekonomiskt tänkande, som om Sverige vore ett företag och som om socialdemokraterna vore ett borgerligt parti.

    SvaraRadera
  5. Ohly-kommunisterna vill att alla skall ha lika dåligt medan alliansen kämpar för att alla skall få det bättre.

    SvaraRadera
  6. Anonym 13:59, åja - alliansen kämpar för att vissa ska få det allra bäst, de som redan har det väldigt bra.

    SvaraRadera