Det är politikerna som är personfixerade

Nu diskuteras det vitt och brett i media om Mona Sahlin bör avgå efter socialdemokraternas fiasko i valet, som om hon vore ensam ansvarig för vad som hänt partiet. Men denna personfixering är varken medias eller allmänhetens – det är politikerna själva som håller fast vid den.

Mona Sahlin säger sturskt att hon ska leda sitt parti också i denna tid av motgång, som om hennes roll vore en renässansfurstes. Och partikamrater skyndar sig att förklara sin lojalitet mot henne, likt forna tiders adelsmän svor kungen sin lydnad.

Jag påminns om LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin, som envisades med att sitta kvar trots sina yviga styrelseuppdrag och inkomsterna därav (jag skrev en hel del om det i min blogg). LO-ledningen stod upp till hennes försvar som om hon vore mycket viktigare än hela förbundet. Uppenbarligen tyckte också hon det.

Det är framför allt inom politiken och bland politiker som personkulten odlas. Ni såg väl TV-scenerna från socialdemokraternas valvaka, där det jublades utan hejd för Mona när hon klev upp på podiet. Och hon var inte sen att slicka i sig.

Det är gång efter annan partierna själva som envisas med att beskriva och fixera hela partiet via sin ledare, som de också ger orimlig makt över politiken som ska föras. Den demokratiska processen har i stort sett upphört i och med att partiledaren blivit vald. Inte ens partiprogram fastställda av hela kongresser väger särskilt tungt mot partiledarens improvisationer och vändningar efter tycke och omständigheter.

Denna djupt odemokratiska ledarskapsvurm går igen även i Sveriges regering, där först statsministern utses för att sedan helt och hållet själv bestämma vilka andra som ska ingå i regeringen. Och vilka som måste lämna den.

Så går det inte till i några andra styrelser. De väljs i sin helhet av en beslutande församling. Om en styrelseordförande helt själv får avgöra vilka andra som ska ingå i styrelsen, och sedan kan byta ut dem när som helst på ren nyck, då är det helt enkelt fråga om envälde, inte demokrati. Det är ruskigt att detta ska gälla för den högsta och mäktigaste styrelsen i landet.

DN skriver här, Svenskan här, Aftonbladet här och här, Expressen här, här, här, här, här och här,om Mona Sahlins predikament.
Läs även andra bloggares åsikter om Mona Sahlin, socialdemokraterna, ledarskap, personfixering. Intressant?