fredag 22 februari 2008

Lättja leder till poesi


Tidningarnas kultursidor recenserar för varje år en allt mindre andel av de utgivna böckerna. Det finns så mycket annat att skriva om, och krympande spaltmeter att göra det på. Bevakningen av poesin fortsätter dock att dominera. De allra flesta diktsamlingarna utgivna på de större förlagen blir recenserade i så gott som varje tidning. Det innebär att poesin har en majoritet av recensenter bland sina fåtaliga läsare.

Kulturredaktionerna ursäktar detta intresse för poesin med att den som konstform är särskilt angelägen, vilket är rent nonsens. Form är ingen garant för betydelse eller kvalitet. I själva verket kastar de sig över diktsamlingarna för att de är så korta och snabblästa böcker. Lättjan styr.

Romaner tar tid att läsa från pärm till pärm, facklitteratur måste man dessutom begripa sig på – men en diktsamling skummar man igenom på mindre än en timme. Vad än poeter själva vill hävda gäller detsamma för skrivandet: en diktsamling är betydligt mindre mödosam att plita ihop än en roman eller fackbok.

Lägg till detta att många litteraturrecensenter själva är poeter, så är det inte konstigt att så många diktsamlingar recenseras i tidningarna.

Visst finns bländande poesi, här och där. Vad jag vänder mig emot är att poesin med automatik anses finare än andra litterära former, och behandlas med större vördnad alldeles oavsett innehållet. Det är bara bluff.

5 kommentarer:

  1. Bluff eller båg´vem bestämmer?Den late drömmer,glömmer sin plikt för ordens skönhet i en dikt!Kom låt oss tillsammans, genom ord´uppleva erotikens under´den finns där bara för dej!Väntande, trånande som en katt i mars!Låt poesin värma dig som solens strålar´din själ är så kall!Kyla kan döda det bästa som har sagts och skrivits-synd! MVH Gladiatan

    SvaraRadera
  2. Det behövs tid´för att värkaut poesi´den kommer inte av sig själv-kan vara därför man anser den finare än allmänt skriveri??Tid´är pengar i dag!

    SvaraRadera
  3. Det är många som skriver poesi, men ytterst få som köper diktsamlingar. På internet finns dock en hel del poesi-siter som är flitigt besökta och får mängder av bidrag. Kanske betyder det en ökning av intresset.

    Annars lever poesin framför allt i sångtexterna. Där är dikterna som engagerar en stor publik, som många lär sig utantill frivilligt och bär med sig som amuletter genom livet.

    SvaraRadera
  4. Vackert det där om amuletter´genom livet-säkert stämmer det!Lyssnar i hörlurar hela dagen-blir ofta tagen!Gillar Mirakel´bla!MVH Gladiatan

    SvaraRadera
  5. Amuletter som radband´att läsa var dag-fastnar i minnet som sångtexter?Kanske bättre än diktböcker och poesi häften?Självhäftande kakelpoesi-passar också på annat-häftar fast, som post it?Några förslag, från-Gladiatan MVH

    SvaraRadera