Pressens annalkande död

Pressens upplagor dalar. Så har det hållit på i ett antal år, och trenden fortsätter. Det visar Sifo Medias redovisning för år 2007 av upplagesiffror och räckvidd. Den finns här:
Sifo Media

Morgontidningarna lyckas inte locka nya prenumeranter, kvällstidningarnas upplagor sjunker, samma med veckotidningar och tidskrifter.

DN har på blott två år sjunkit från 363.000 till 340.000 i upplaga – en minskning med dryga 6%. Aftonbladet sjönk på tre år från 444.000 till 389.000, alltså med över 12%. Expressen/GP/Kvällsposten sammantaget har under samma period sjunkit med dryga 11%, och Sydsvenskan med 10%.
Bara Svenska Dagbladet går mot strömmen med en ökning på 10% under samma treårsperiod.

Siffrorna för räckvidd – alltså hur många som läser tidningarna – dalar ännu mer.

Än så länge är det ingen akut kris, även om förstås tidningsfolk är djupt oroade, för att inte säga rent pessimistiska. De satsar allt mer på sina hemsidor i stället, och hoppas att annonsintäkter på dessa ska tjäna in pengar som förloras på färre sålda papperstidningar.

Men deras hunger leder till fantasipriser på internetannonserna. När kunderna med tiden inser det kommer ekonomin för pressen att se helt annorlunda ut. Det är bara att rätta munnen efter matsäcken – men det är svårare för storföretag än för enskilda överviktiga personer att banta framgångsrikt.

I stället satsar de på en föryngring av sina tidningar, som mestadels innebär en fördumning. Mera blaj, helt enkelt. Det är en farlig kurs. Blaj kan nog vara kul en stund, men hur många är beredda att betala för det? Dessutom finns blaj på internet i samma överflöd som allt annat.

Pressen borde i stället tävla med sådant som är svårare att finna på internet – såsom ett kunnigt urval, tillförlitliga genomgångar, fördjupning och kommentarer. Om pressen ska överleva internetåldern behöver den förhålla sig journalistiskt till internet, i stället för att bara försöka härma dess fyrverkeri.

Jag tror att tidningarna helt enkelt måste acceptera att aldrig kunna behålla upplagor och räckvidd från tiden före internet. I stället måste de skyndsamt nischa och profilera sig, så att läsarna tydligt ser vad tidningarna kan ge, som är svårare att finna på internet. De måste lära sig att bli komplement till internet i stället för att försöka tävla med det.