Upprepade brott ger inte större straff

Mördaren av Engla i Dalarna har tidigare dömts för flera sexbrott, berättar Sydsvenskan idag. De korta strafftiderna han fick är förbryllande - och än mer att han fortsatt att begå sexbrott utan att strafftiden ökat eller något annat skett för att motverka upprepning.

Jag vet inte varför han klarade sig så billigt undan varje gång - det behöver man läsa domarna för att få kläm på. Men i Sverige är det tydligen så att ingen hänsyn tas till tidigare brott när nytt straff (eller annan åtgärd) utdöms.
När det gäller sexförbrytare verkar detta vara på tok för blåögt, eftersom dessa mycket ofta upprepar sina brott.

I stället för att samla hela befolkningens DNA i ett jätteregister eller skynda att publicera namn på misstänkta, borde vårt samhälle på allvar se över vad som sker när sex- och våldsbrott har upptäckts - åtminstone när de upprepas.

I vissa delar av USA förekommer ett slags “tredje gången gillt”, som innebär att vid en tredje dom ökas straffet radikalt. Där kan det gå alldeles överstyr, eftersom det gäller hur bagatellartade brott som helst - och straffpåföljden blir omänskligt hård.
Men det är lika tokigt att brottslingar kan göra om samma allvarliga brott och drabba en efter en av oskyldiga, försvarslösa människor, utan att rätten har möjlighet att ens ta med det i sin bedömning.

Det heter att rättvisan är blind, men med det ska menas att den inte ska göra skillnad på folk och folk. Lagen ska behandla alla lika. Däremot måste den ha rätt att se mönstren.