Media mobbar kampsporterna

Svenska Budo & Kampsportsförbundet höll sin allra första Kampsportsgala i lördags, där en lång rad framgångsrika idrottare firades ståtligt – men pressen brydde sig inte, fast det drällde av världsmästare. Sportjournalister är lika lata som de är konservativa.

Dolph i glatt samspråk med Michael Söderkvist, en av seniorerna i svensk kyokushin.

Det var inte bara idrottsstjärnor där. Även allas vår Holywoodhjälte Dolph Lundgren var på plats och talade med många varma ord om hur hans hjärta alltjämt klappar för budo och kampsport. Han tränar dessutom på, precis som vi andra.

Musse Hasselvall var galans konferencier. Bland prisutdelarna fanns t.ex. Doreen Månsson, själv passionerat förtjust i kampsporterna sedan många år, Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber, Erik Åsbrink, George Scott, med flera. En diger samling.
Läs mer om galan på förbundets hemsida:
budokampsport.se

Musse Hasselvall och undertecknad växlar några ord på scenen.

Så varför fanns inte pressen på plats?
Vi har i alla år inom våra idrotter funnit att vi varit märkligt styvmoderligt hanterade av sportjournalisterna. De pratar fortfarande om pyjamassporter och skriver bara om oss när de tycker sig ha något att slå ner på. Sällan rapporteras resultat från våra tävlingar – inte ens när våra utövare tar EM- och VM-medaljer, vilket händer titt som tätt.

Sportjournalistiken är väldigt konservativ. Normalt skrivs det enbart om de gamla vanliga sporterna, allom bekanta i västvärlden – fastän kampsporterna får en allt större och alltmer entusiastisk publik, dessutom en flod av utövare.
På bilden visar Jesper Waldestål tameshirigiri. Han tog EM-silver i både iaido och jodo 2009.

Det är tydligt att sportjournalistiken är grovt etnocentrisk. Främmande idrotter med ursprung i främmande kulturer göre sig icke besvär. Det är snudd på rasism, förstås, i synnerhet om man betänker att kampsporterna i högre grad än det mesta i vårt samhälle lockar just ungdomar med utrikes härkomst.

Bara i sportjournalistiken är detta gamla tröga tänkande alls möjligt, och det fortgår decennium efter decennium. I stället bevakas våra idrotter väldigt intensivt – och kunnigt – av en mängd bloggar, på högaktiva forum, samt några enstaka media som har specialiserat sig på just kampsport, framför allt tidningen Fighter Mag och Nyheter24, som har en hel avdelning för kampsport, kallad Kampsport24.

Att övrig press skolkar är särskilt alarmerande eftersom många svenska kampsportare gör så bra ifrån sig i mycket tuff internationell konkurrens. Förra året togs i Svenska Budo & Kampsportsförbundet 25 medaljer i officiella internationella mästerskap – dessutom oräkneliga ytterligare priser i andra internationella stortävlingar. Flera av våra utövare är internationellt kända och respekterade hjältar inom MMA, thaiboxning, kickboxning och flera andra av våra sporter.
Det stinker att svensk press håller tyst om dessa prestationer – och nog stinker det av fördomar.

Rasmus Kellerman var en av dem som uppträdde på galan.

Foto: Hamid Shokatyan och Alexandra Blomqvist. Klicka på bilderna för att se förstoringar.

Läs även andra bloggares åsikter om budo, kampsport, kampsportsgalan, Dolph Lundgren, sportjournalistik, sportjournalister.