Vi är blåögda om vi inte tror att religiösa friskolor vill göra alla barnen religiösa. Det är vad de lever för. Men personlig tro ska vara personlig och inte pådyvlas människor från barnsben.
Framför allt inte av skolan, som alltid borde följa religionsfrihetens och objektivitetens principer. Barn ska få lära sig likvärdigt om alla religioner – och kritiken av dem – så att de kan bilda sig en egen uppfattning. Det sker knappast på religiösa friskolor.
Bara idén att samla människor med en viss bestämd religiös uppfattning på en skola gör objektiviteten omöjlig. Det är enormt svårt för barn – och vuxna – att stå emot grupptrycket, och att våga tränga igenom konsensus för att fritt bilda sig en egen uppfattning.
Föräldrar plägar anse sig ha rätt att forma sina barns världsbild, men det är uppåt väggarna. Barnens värld blir sannolikt på många punkter en annan än föräldrarnas, likaså deras livssaga genom den. Därför behöver barnen först och främst förmågan att komma till egna slutsatser och egna ideal.
För bara några decennier sedan ansågs religion i stort sett passé och få trodde att religiösa samfund skulle kunna vara med och rita framtiden. Men civilisationen upphör aldrig att överraska. Plötsligt är religionerna förstasidesstoff i tidningarna igen. Religiösa rörelser påverkar på många sätt vårt dagliga liv och politiska beslut.
Det är inte av godo.
De allra flesta religiösa samfunden – oavsett religion – har mörkt reaktionära ideal gemensamma. De kämpar mot tolerans och förståelse, även med oetiska och brutala metoder som de ursäktar med sina religioners teser, som om någon gud hade givit dem rätt att trotsa den mänskliga rätten.
Vi kan inte låta dem hjärntvätta sina barn till samma tankesätt.
För de flesta barn, i synnerhet de som är hårt hållna, är skolan den enda alternativa värld de har att jämföra föräldrahemmet med. I religiösa friskolor predikas precis detsamma som i föräldrahemmen. Hur ska barnen då kunna skaffa den kunskap och de perspektiv de behöver för att nå en egen, självständig uppfattning?
Nej, bort med det. Religion ska inte få färga hela vardagen, varken för barn eller vuxna. Historien har lärt oss att det tar en ände med förskräckelse.
DN skriver om undersökningen och de religiösa friskolorna här och här, Svenskan här, Aftonbladet här, Expressen här.
Läs även andra bloggares åsikter om religiösa friskolor, friskolor, religion, skola. Intressant?
...och fortfarande står det i den svenska läroplanen för grundskolan i första paragrafen att värdegrunden ska baseras på "kristen tradition och västerländsk humanism". Vi kommer inte ifrån att även den religiöst oberoende skolan faktiskt har sina religiösa rötter.
SvaraRaderaFast jag har ibland svårare att tolka vad som menas med västerländsk humanism...
Kom igen nu! Inte var det "religionsfrihetens och objektivitetens principer" som gällde i grundskolan då jag växte upp! Och nu håller vi på bli alldeles avprogrammerade.
SvaraRaderaVad det gäller friskolor är det ju så att även om till exempel en friskola drivs av pingstvänner så samlar den barn av olika tro - även från kyrkor som inte alls har samma grundinställning till religion! Ändå slutar inte alla som pingstvänner...
Mina barn har gått i vanlig skola, jag tycker det är bättre att vi ökar kvaliteten på den än delar upp samhället redan genom våra barn.
Kram från Pennelina :-)
Särintressenas inflytande på skolan bör nog i de flesta fall begränsas. Religiösa skolor kommer att predika sin religion, politiska skolor sin politik och så vidare. På 70-talet när jag gick i skolan var det kulturfascister och censurpack som skulle klistra på folk korrekta värderingar. Att föräldrar skulle ha rätten att bestämma vilken religiös inriktning skolan har är samma sak som att låta dem bestämma politisk eller ideologisk inriktning för skolan. Att tro skulle komma undan bara för att det är just tro är orimligt. De uppdelningar vi har idag leder snabbt till alltmer segregerade skolor. Dessutom har den ökade valfriheten pekats ut som en av de faktorer som inverkat negativt på barns & ungdomars kunskapsutveckling. Skolan är en av de institutioner som bör tas omhand av oss alla istället för att delas upp i diverse små futtiga särintressen. Religionsundervisning i skolan bör vara just undervisning och inte propaganda.
SvaraRaderaOlof, jag har för mig att det var kristdemokraterna som för bara något år sedan fick in det där med "kristen grund" i läroplanen. Det är minst lika svårt att definiera som "västerländsk humanism".
SvaraRaderaPennelina, vi verkar vara överens i sak. Men nog är det mitt intryck att så gott som alla som går i Pingströrelsens skolor kommer från samma rörelse. Sammalunda med andra friskolor.
SvaraRaderaMagnus Bäcklund, vi är nog fullständigt ense. Skolor får inte regeras av särintressen.
SvaraRaderaNaturligtvis är vi överens i sak! Fattas bara annat ;-)
SvaraRaderaJag känner inte så många pingstvänner, men känner ungdomar från olika samfund som gått i deras friskolor som inte bytt övertygelse.
Ärligt talat - börjar det inte bli dags att sluta dela in folk i grupper! Vi är ju alla människor med samma grundbehov.
Föräldrar kommer alltid att påverka sina barn, men kom i håg att barn blir ofta trotsiga tonåringar ;-) Det brukar ordna sig med tiden, och så länge det inte handlar om fanatism så är det oftast inget negativt i sig att växa upp i en religiös miljö.
Själv hade jag unga föräldrar som inte var intresserade av religion, men de lät mig ha min barnatro ifred :-)
Kram från Pennelina
"De allra flesta religiösa samfunden – oavsett religion – har mörkt reaktionära ideal gemensamma. De kämpar mot tolerans och förståelse, även med oetiska och brutala metoder som de ursäktar med sina religioners teser, som om någon gud hade givit dem rätt att trotsa den mänskliga rätten.
SvaraRaderaVi kan inte låta dem hjärntvätta sina barn till samma tankesätt"
Kanske bättre att vi sätter alla barn i gemensamma läger så att de får en fin statlig uppfostran.. Likformighet är ju underbart
Poängen är väl den att det faktiskt är föräldrarnas roll att fostra sina barn efter bästa förmåga, så de kan bli starka och självständiga människor. Visst har skolan ett visst ansvar för den sociala fostran av barnen men skolans roll är framför allt att lära ut faktakunskap. Det har den varit dålig på länge...
SvaraRaderaKram från mig :-)
Fast nu är det så att visa har en önskan att
SvaraRaderaskolan ska tar över fostran mer och mer.
Om man förfasar sig över att barn uppfostras i religiösa hem då tycker jag att man är lite snett ute. Tycker det är mer hemskt att vissa inte får någon uppfostran överhuvudtaget..
Det är ingen vits att gå från ett extremläge till ett annat. Barn behöver både föräldrahem och skola. När föräldrarna dikterar hur skolan ska vara - eller omvänt - blir det för enahanda.
SvaraRaderaDet är ju därför det kommer upp privata alternativ. För att föräldrarna inte känner sig delaktiga.
SvaraRaderaJag velar litet i uppfattningen om religiösa friskolor bör förbjudas eller ej.
SvaraRaderaÅ ena sidan ser jag de uppenbara argumenten för att så bör ske. Att inte pådyvla försvarslösa barn en massa religiösa stollerier.
Å andra sidan är det också en frihetsfråga, och en friskolas möjligheter att hjärntvätta är begränsade. Alla friskolor måste ju följa samma läroplan, t ex. (Och dessutom finns den naturliga tendensen hos den yngre generationen att göra uppror mot föräldrarna och göra *tvärtom*).
--Ahrvid
Det bästa vore om alla vore kloka och förståndiga...
SvaraRaderaJag håller med, religion är ett gissel. Å andra sidan kan politik också vara det, och en statlig skola kan bli för politiserad; i ett sånt läge kan jag tänka mig att andra skolformer kan fungera som motvikt och vaccin. Jag menar alltså att det finns ett egenvärde i mångfalden, det skapar förutsättningar för balans.
Grundproblemet kvarstår dock: religioner skadar och förstör.
Det är inte religioner som skadar och förstör utan människors sätt att tolka dem till sin egen fördel! Grundtanken med kristen livsåskådning är ju att ta hand om sin nästa och att vända andra kinden till ;-)
SvaraRaderaKram på er!
"Grundtanken med kristen livsåskådning är ju..."
SvaraRaderaDet är din tolkning, Pennelina. En välvillig sådan. Jag skulle med lika stor sanning kunna hävda att grundtanken med kristendomen är att hålla folk i schack. Begränsa deras tro på sig själva och sin egen kapacitet, för att desto bättre kunna styra dem vart man vill. Det är bara en fråga om var man lägger fokus.
Det där "ju" vänder jag mig emot. Det är ett krav på tolkningsföreträde.
Religioner skadar och förstör, hävdar jag, därför att de försöker att slå fast sånt som inte kan slås fast. Som var och en måste söka efter på egna vägar.
Såg du min ;-), Mattias? Jag trodde du kände mig :-D
SvaraRaderaDin (och många andras) totala generalisering mot - och fördomar om - oss som har en tro eller övertygelse är inget bättre än det du (ni) anklagar oss för!
I slutänden är vi alla människor och skulle vi jobba mer på att samarbeta med varandra än att motarbeta varandra skulle världen se bättre ut.
Kramisar!
Lite märklig bild av kristna som ni har. det enda de gör är att hålla folk i schack samt begränsa deras syn på saker.
SvaraRaderaAtt uttala sig på det sättet visar bara på hur lite man vet om hur många olika sätt det finns att vara kristen på. Tron är personlig och skiljer sig från person till person. Bara för att man är med i en kyrka så betyder det inte att man tror exakt likadant som alla andra där. Det är fortfarande att en majoritet av svenskarna är kristna.
Pennelina och David: Jag kommer själv från det kristna lägret, så jag vet vad jag talar om.
SvaraRaderaDet är praktiskt att utgå ifrån att motparten är okunnig, men det är inte hederligt.
Pennelina: jag har inte sagt att din bild av kristendomen inte är giltig, jag bara säger att det går att betrakta saken ur mer än ett perspektiv. Vad jag vände mig mot var ditt "juande", "så här är det ju".
I själva verket är det väl så - tror jag - att ingen skriven eller uttryckt sanning är absolut. Inte det som jag säger eller skriver och inte heller det som du, David, Stefan eller någon annan säger eller skriver.
Liksom givetvis heller inga religiösa - eller för den delen politiska - texter.
Därför är varje form av religiositet baserad på skrivna texter ute och seglar - tror jag.
Sanningen når man i första hand på andra vägar. Tror jag.
Pennelina: jag erkänner min stingslighet. Jag är bara så trött på att dåligt beteende och ickehumanistiska värderingar ursäktas på grund av att de är "religion". Jag lever i ett av de mer troende länderna i världen, skulle jag tro, Chile, och det är också ett av de länder som ligger sämst till i fråga om allt som mäter det emotionella tillståndet: skyhög alkoholism, en tredjedel av den vuxna befolkningen deprimerad, flest apotek per capita i världen etc etc. Någon kan ju försöka komma och inbilla mig att det inte har något att göra med den kyrkliga indoktrineringen.
SvaraRaderaPedofilismen inom den katolska kyrkan är systematisk, institutionaliserad, men vi utomförstående anses inte ha någon rätt att uttala oss, det är inomreligiösa spörsmål!
Låt vara att lutheranismen och den dominerande svenska kristendomen visar upp ett betydligt mer humant ansikte än den katolska kyrkan. Men det gäller inte alla de samfund som vill bedriva friskola, bland annat inte Opus Dei, som är just hårdföra katoliker. Och den tid när exempelvis pingströrelsen briljerade i intolerans ligger inte särskilt långt tillbaks.
Att sen Jesus sa kloka saker, Pennelina, som också jag gärna lyssnar till och försöker dra mig till minnes, det är en helt annan sak. Men det är också stor skillnad mellan den gran som växer i skogen och den som har klätts ut med färgade bollar och tomtebloss.
Talar vi om samma gran?
Ja, det var det då, Mattias! Jag är som jag nämnde ovan inte "född in i en tro eller kyrka", utan har fått odla min tro själv från jag var barn och sedan som vuxen fått söka mig till det som kändes rätt för mig.
SvaraRaderaJag skulle aldrig tvinga på någon en religion, varken mina barn eller någon annan. Sånt måste komma inifrån och man måste ha rätt att ifrågasätta.
Jag är minst lika less som dig på allt vansinne som görs i trons tecken! Var så lugn. Men jag är också less på att religion jämställs med förtryck och hjärntvätt - och vad det nu må vara!
Och det där med "ju" var ironiskt, även om det inte skulle behöva vara det om vi människor tog vara på varandra.
Tar vi bort religionerna kommer människor finna andra vägar att styra och förtrycka varandra...
Kram från Pennelina
Om du tänker så, blir det så Pennelina. Att hänge sig åt pessimism och uppgivenhet är bara ännu en ursäkt att inte kräva och kämpa för något bättre. Att i frid och ro få ägna sig åt att slicka såren istället för att se sin egen del och ändra på den.
SvaraRaderaMen tankens kraft är stor, Pennelina. Vi kan skapa något bättre.
Imagine...
Å nej, jag ger sällan upp (det talade min äldste son om för mig härom dan, när jag nästan glömt det själv) :-D Varför skulle vi ta bort dem? Mångfald är något gott!
SvaraRaderaJa, tillsammans kan vi! Jag är med på den visan :-)
Kramisar!
Ta bort vad? Religionerna? Det går ju inte. Men vi behöver inte ge dem mer utrymme än vad de förtjänar.
SvaraRaderaReligionskritik är inget självändamål. Men så fort de religiösa gör sig skyldiga till dumheter ska de givetvis kritiseras på samma villkor som alla andra.
Tillsammans kan vi... Jodå, men kom ihåg att det börjar med var och en. JAG kan förändras. Resten... är inte upp till mig.
Ursäkta, jag lade ord i din mun... Jag tolkade "Vi kan skapa något bättre" som en invit...
SvaraRaderaJag jobbar på mig själv hela tiden, men det är också upp till mig att sträcka ut en hand till andra samt att visa förståelse för andras situation.
Kram!
I första hand barnens situation, Pennelina. Alltid barnen först!
SvaraRaderaSåklart det var en invit, Pennelina. Att jobba på det hela genom att vi var och en jobbar på oss själva. Men nu ringer floskelvarnarn högt hos mig... Och det var kanske på tiden.
Det går inte att införa ett generellt förbud mot religiösa friskolor eftersom rätten att starta en friskola utifrån religiös inriktning är skyddad i Europakonventionen. Däremot behöver kontrollen av att skolorna verkligen följer läroplanen bli hårdare. Har t ex mycket svårt att tro att en skola som drivs av Plymouthbröderna - för vilka omvärlden utanför sekten är liktydigt med Satan – kan följa en svensk läroplan. Deras skola, Laboraskolan, som håller barnen isolerade från omvärlden borde förbjudas bums.
SvaraRaderaEn fråga till bloggägaren: religion är vidskepelse och av ondo, men att spå med hjälp av stjärntecken går bra?
Jan E: Plymouthbröderna känner jag väl till efter att ha haft en flicka från den sekten som klasskamrat i alla år. Du har helt rätt, det är en oacceptabelt antisocial sammanslutning. Flickan var bortgift från tidig ålder, bland annat. Högst studiebegåvad men fick sluta skolan efter de obligatoriska grundskoleåren.
SvaraRaderaVad gäller din kommentar om astrologi så är den typisk för den sortens sammanblandning som många gör - som jag ser det - av en öppet andlig inställning till tillvaron och religion. Astrologin föreskriver ju ingen särskilt etik eller visst handlingssätt på bekostnad av andra, och påstår heller inte bestämt att saker är si men inte så. För mig är religionerna snarare oandliga, genom att de försöker att slå fast, medan barnlek, karate, astrologi, simning, musik, fotografering och andra lekfulla aktiviteter är andliga.
Så länge astrologin inte utövas på blodigt allvar och med något slags anspråk på säkert vetande, vilket den säkert görs ibland.
Frågan var till Stefan, jag vet, men när jag ändå var igång apropå Plymouthbröderna...
Mattias,
SvaraRaderaVisst, man kan säga att astrologin är harmlös eftersom ingen tror på den innerst inne och det är mer som en lek. Men jag blir ändå lite betänksam när Stefan Stenudd kan skriva så här om en av sina böcker i ämnet:
”berättar hur man gör förutsägelser om länder och hela världen med hjälp av astrologin och horoskopet. Den andra delen presenterar dels världshoroskopet för det nya millenniet med en omfattande tolkning av det, och dels Sveriges horoskop med tolkningar.” Förutsägelser om vadå?
Då ger vi oss in på ämnet kunskapsteori. Inte min starka sida akademiskt sett kanske, men fundera kan ju göra ändå. Även om Stefan såklart får svara för sig själv.
SvaraRaderaJag tror att den enda säkra kunskapen egentligen är den som uppnås intuitivt. Men det är ett knepigt och högst personligt område; där är var och en sin egen professor. Men du tycks utgå ifrån att astrologin inte kan säga något om de yttre sammanhangen. Det tror jag att de kan, men resultaten är svårtolkade och måste tas med en stor nypa salt, gärna i form av humor.
Du tycks inte tillmäta astrologin något som helst kunskapsteoretiskt värde, och det må väl vara hänt. Kanske är du vetenskapstroende? Men hur är det nu egentligen med själva vetenskapen; består den i själva verket av särskilt mycket säkert vetande? Det gör den ju inte. Den gör sig ofta skyldig till gravt felaktiga antaganden på vilka hela skolor byggs - för att sedan revideras i grunden. Vetenskapernas vetenskap, fysiken, ur vilken Newtons världsbild och positivismen växte fram, har ju för länge sedan intagit en långt mer ödmjuk kunskapsteoretisk ståndpunkt än övriga vetenskaper; i stort sett medger den att det mesta är ovetbart, i termer av mätbar kunskap.
Det innebär inte att vetenskapen inte duger för att säga någonting om somliga saker. På liknande sätt är det med astrologin. Den är användbar, men det vill till en stor dos skepsis.
Det är vad jag tror.
Mer än skepsis självkännedom, kanske. Och hur många äger sån? Ingen som inte först och främst har skepsis, åtminstone...
SvaraRaderaJan E, jag förstår inte din jämförelse av astrologi och religion. Hur som helst, jag förespråkar inte heller några astrologiska friskolor.
SvaraRaderaJag jämför inte astrologi och religion, jag konstaterar bara att om man är kritisk till religiös hjärntvätt men samtidigt lär ut hokus pokus i form av astrologi så har man ett visst trovärdighetsproblem. That´s all.
SvaraRaderaJan, man ska bara uttrycka sig tvärsäkert om sånt man har en aning om...
SvaraRaderaDet är inte svårt att urskilja vem som ger uttryck åt förstånd i alla dessa kommentarer!
SvaraRaderaI all enkelhet vill jag börja med att tala om
var man finner den absoluta sanningen om sakernas tillstånd.
Jesus sade i bön till sin Fader: "Helga dem med hjälp av sanningen; ditt ord är sanning". Guds ord, är Bibeln för oss kristna
och det innebär att vi tar emot vägledning från Gud genom studium och begrundan av just Bibeln!
De första människorna Adam och Eva förstod inte vikten av att lyda Gud. De drog på det viset synd och död över hela det kommande människosläktet. Resultatet av denna arvssynd
ser vi i hela världen.
Men Gud sände Jesus till jorden för att betala en lösen som uppvägde Adams synd. Han offrade sitt jordiska liv en gång för alla!
Kan denna största av alla kärleksgärningar
som åter ger oss möjlighet till evigt liv i lycka på jorden, betraktas med förakt?
Vi lever nu i en tid som Bibeln klart visar på som ändens tid. I 2 Timoteus 3: 1-5, visas
de dåliga egenskaper som kännetecknar denna tid!
När det gäller barnen så har Gud lagt på föräldrarnas ansvar att vägleda dem. I vår tid är det särskilt angeläget eftersom den
ondes propaganda finns överallt.
Att kristna föräldrar tar sitt ansvar har att
göra med deras lydnad inför Gud!
Hela världen är ju i den ondes våld, så vem helst som vill rädda sitt liv, för att få leva i en kommande bättre värld, kan nu göra allt för att bli vän med den ende sanne Guden och Sonen Jesus Kristus. Någon annan väg till räddning finns inte!
Förlåt Stefan, jag säger hej på slutet i stället! Det var ett tag sedan sist, hoppas
Du tänkt om angående magi och trolldomskonster, om Du bryr dig om något framtida liv förstås! Ha det så bra!
Maria: Att du orkar...
SvaraRaderaMaria H, hotar du mig med helvetet? Det är i så fall väldigt förmätet - och inte särskilt kristligt.
SvaraRaderaOK! Det kanske går bättre att kommentera om jag inte skriver någonting. Jag testar.
SvaraRaderaGod natt och sov gott!
Ps. Ta det som Du önskar, Du vet sedan tidigare mina motiv. Ds
Känner du själv dina motiv, Maria?
SvaraRaderaEn något underlig fråga, Mattias!
SvaraRaderaMen kanske berättigad i sammanhanget. När man yttrar sig angående företeelser, så har väl alla mer eller mindre ett motiv till det....eller?
Mitt motiv är att efter det mått av förstånd som har tilldelats mig, berätta om det jag fått kännedom om, gällande Guds vilja och uppsåt!
Detta forum är kanske inte det rätta för att göra det, men frestas när jag läser om problemen Stefan för fram.
Nu vågar jag inte skriva mer i händelse att det försvinner igen.
Stefan!
SvaraRaderaDet gick inte att kommentera sist angående Ditt påstående om helvetet.
För mig är helvetet döden, och där hamnar vi alla, så länge som Guds nya värld inte infunnit sig ännu.
Men den närmar sig med stormsteg, och vi önskar inget hellre än att alla skall bli räddade.
I det här fallet var det fråga om våra barn.
Föräldrar som älskar sina barn, fostrar dem också!
Att få sina barn att vandra på den kristna levnadsvägen, är ett krävande arbete.
Men Skaparen som besitter oändlig energi
ger genom sin ande hjälp och vägledning för att klara av uppgiften!
Att Satan är vredare än någonsin hjälper inte, Guds folk besitter ett beskydd som inget motstånd rår på.
Övriga måste välja och ta ställning för eller emot Guds tillträdande världsregering!
Inga skolor lär ut sådant! Så föräldrarna som vill rädda sina barn måste undervisa dem
från allra första början, t o m innan de fötts, har det framkommit!
Döden... Den tror inte jag på, Maria. Det tror jag inte att Jesus heller gjorde. En kyrkans efterkonstruktion, praktisk för att kontrollera folk med rädsla.
SvaraRaderaÄr du fri i anden, Maria?
Mattias, om jag får säga min mening
SvaraRaderaså hör väl inte detta inlägg ihop med temat.
Själv brukar jag missa det också, men om bloggägaren inte misstycker så vill jag svara ändå.
Jag förstår inte vad Du menar med att Du inte tror på döden.
Vad det gäller Jesus och döden, så sändes han till jorden just av den orsaken att befria oss från synden och döden.
Hur Du kan få det till att Jesus inte tror på döden, det kan Du få förklara om Du vill!
Han kom också för att vittna om sanningen, och för att visa vilka förmågor han har att bota sjuka och uppväcka döda.
Han visade också hur mycket barnen var värda, att de tillhörde himmelriket.
Alla både barn och vuxna blir välsignade med en sann tro på Gud och Jesus när de uppriktigt söker kontakt med dem!
När det gäller frihet: "Och Jehova är Anden; och där Jehovas ande är, där är frihet."2 Korintierna 3;17
Vi får be Stefan om att han skapar en blogg med rätt att skriva om sin tro. Den skulle säkert bli populär hos dem som inte vill ha sin tro för sig själv!
Först pratar du om döden, Maria, sen säger du att ämnet inte hör till tråden. Det får jag inte ihop.
SvaraRaderaIdén om helvetet och den eviga döden är av senare datum, Maria, inte Jesu tid. Den tidiga kyrkan trodde, av vad jag har förstått, på själavandring. Det var först efter flera hundra år som den tanken övergavs till förmån för tanken om ett liv och den eviga döden - gissningsvis för att den skrämmande tanken gav mer makt åt kyrkan, som erbjöd nåd. (Till och med sålde den i form av avlat, även om den avarten kanske är av senare datum.)
Det förefaller mig högst osannolikt att Jesus skulle ha omfattat en idé som inte var samtida med honom själv. Han trodde förmodligen som sin samtid på själavandring.
Med reservation för att jag inte själv var på plats och kunde höra hur snacket gick.
Mattias, jag vill försöka reda ut begreppen för Dig.
SvaraRaderaJag menade att ämnet inte hörde till bloggtemat, om Du förstår bättre då.
Jag har redan yttrat mig angående hur vi som kristna ser på barnuppfostran och att undervisa dem så tidigt som möjligt. Kan nämna varifrån vi får detta råd:
5 Moseboken 6:4-9, hoppas att Du kan slå upp och läsa det själv.
Stefan kände sig hotad så jag ville bara förklara att helvetet är döden, men kan passa på att tillägga att helvetet inte är en plats för pina som kyrkorna lärt ut förr. Det finns faktiskt en uppståndelse från de döda, men den tiden är inte inne ännu.
Får Du det att gå ihop bättre nu?
Jag väntar med att kommentera Dina påståenden, förrän Stefan svarat om det går för sig att frångå ämnet
ytterligare!
Men jag vill ge Dig ett råd angående Jesu utsagor. De finns nedtecknade i Bibeln, bara att läsa och begrunda!
Jag börjar bli gammal men jag minns hur min lärarinna i småskolan
undervisade oss om kristendom. Jag besökte henne för inte så länge sedan eftersom hon bor inte alltför långt bort. Vi kanske inte är på samma linje i tro, men jag ville i alla fall visa min uppskattning för det frö hon sådde
i mitt unga hjärta. Det tog många år innan det började växa, men det är en annan historia.
Att inte de små barnen varken hemma eller i skolan får lära sig om livets upphovsman, Skaparen av allt är förödande för dem.
Det ingjuts ingen respekt för den Gud som är värd all ära och respekt
enligt Uppenbarelseboken 4:11.
Det är inte Guds fel att allting gått snett, så att Han måste gå tillrätta med allt motstånd till rättfärdighet!
Tidigare i historien har Han i större skala gjort detta, på Noas tid och Sodom och Gomorras.
Den slutliga striden kommer alltså
att bli den sista. Och de som vill bli räddade har inget annat att välja på än att lära känna den ende sanne Guden och Hans Son Jesus Kristus!
Det pratas mycket om att religion skapat en massa död och elände. Så är det nu inte, utan det klarar politiken alldeles utmärkt på egen hand.
SvaraRaderaReligion i sig tillför nämligen sällan annat än gott tills någon börjar använda den för politiska syften.
Så frågan är om vi inte borde bli mer religiösa och mindre politiska. Särskilt socialismen lär ju utan konkurrens ha orsakat mer död och förintelse än någon annan religion eller ideologi under jordens historia.
Allt vänster om (s) borde stämplas som världsfrånvända sekter om man tar hänsyn till historien. Att vara intresserad av politik och säga sig vara socialist är lika normalt och modernt som att säga sig vara religiös och vara för häxprocesser...
Anonym: Jag anmäler en avvikande mening. Om man med religion menar bokstavsreligion, alltså en tro baserad på det skrivna ordet, så matar det folk med fixa idéer. I tider av oro är såna livsfarliga, oavsett om de har religiös eller politisk betoning.
SvaraRaderaOm du med religiositet menar den sortens öppnare andlighet som inte slår fast sanningar och moraliserar, då håller jag med dig. Men det kallar jag just andlighet, inte religiositet. Jag tycker att distinktionen är viktig att göra, även om jag inser att den inte är allmänt vedertagen.
Tack Maria H att du tände ett ljus i allt mörker av förvirring som de flesta av bloggarna här skapar medan de valsar runt med fina och akademiska ord. Det syns att den Helige Ande är med dig när du skriver.
SvaraRaderaGud välsigna dig och alla här!