söndag 28 februari 2010

Bilden ljuger inte ens i Aftonbladet


Aftonbladet tar ställning i klimatfrågan på ett sätt som inte är särskilt journalistiskt. En mer än tre år gammal artikel i frågan skyltas fram på webbutgåvans förstasida som om den vore en nyhet. Men där säger bilden mer än tusen ord.

Artikeln påstår att vi lever i den varmaste tiden på 12.000 år, något som jag starkt betvivlar. Varma och kalla perioder kommer och går. Ett så radikalt påstående behöver beläggas med ordentligt redovisade fakta – såsom t.ex. exakt vad som menas med utsagan.

Exempelvis undrar jag om man har jämfört lika långa perioder i vårt klimat med perioder från förr. Vädret är lynnigt, så det går alltid att hitta korta perioder av extrem värme eller kyla, men när medeltemperaturen mäts över längre intervall försvinner sådana små avvikelser. Har det vekligen gjorts för 12.000 år, när perioden man mestadels pratar om idag är blott de senaste cirka 50 åren? Är det alls möjligt att notera temperaturer för så korta perioder i vårt förflutna? Jag tvivlar.

Att en dagstidning skyltar fram en artikel från november 2006, för över tre år sedan, är ingen slump. Det torde ha inte så lite att göra med att Aftonbladet varit först och ivrigast om klimatkrisen i svenska media, och nu när IPCC kritiseras har tidningen sin egen skumraskiga metod att hävda sin ståndpunkt.

Men de har råkat illustrera artikeln på ett sätt som säger mer än alla dess ord: en bild av solen (samma som ovan). Den är ojämförligt mäktigast när det gäller jordens klimat. Dess variationer skapar istider och avslutar dem. Att värmen har stigit sakteliga på jorden de senaste århundradena är en följd av att solen badar oss i mer värme än under den så kallade Lilla istiden, som kylde planeten i perioder från 1400-talet fram till mitten på 1800-talet. Den verkliga klimatboven är alltså framför allt solen. Mot dess kraft är mänsklig klimatpåverkan marginell – åtminstone hittills.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Intressant?

4 kommentarer:

  1. Lite av det mänskliga problemet är att vi försöker bevara vår barndoms jular till våra barnbarn. Därför måste klimatet vara konstant allt annat blir en katastrof.

    Olof

    SvaraRadera
  2. Jag tror att mer precist handlar det inte om att solen badar oss i mer värme, utan att solens magnetfält långsamt förstärkts (något). Det skyddar oss mot kosmiska partiklar. Starkare magnetfält betyder att färre kosmiska partiklar når jorden; de är kondensationskärnor för moln, så det blir mindre molnigt och mindre solstrålning reflekteras bort.
    Men förändringarna är nog små på det hela taget. (Dock troligen större än påverkan från ändringarna i den otroligt låga halt av CO2 jordatmosfären har.)

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  3. Ahrvid, när jag skummade igenom en del forskningsmaterial i frågan framkom det att en betydande faktor är de små variationerna i jordens bana, lutning mot ekliptikaplanet, osv. Där verkar somliga större och varaktigare klimatförändringar i planetens historia ha åtminstone en del av sin förklaring.

    Det är förstås beroende på jordens förhållande till solen och dess strålning, så det är fortfarande egentligen solen som gör vädret.

    SvaraRadera
  4. Stefan, de övriga astronomiska faktorer du påtalar har också inverkan. Det finns en rad faktorer. I en bok av Henrik Svensmark och Nigel Calder, De kylande stjärnorna, reds mycket av detta ut. Alla dessa faktorer samverkar.
    Redan på 1930-talet noterade den serbiske vetenskapsmannen Milankovich att det fanns långa klimatcykler, och de kallas sedan dess milankovichcyklerna.
    Dessa cykler är långsiktiga och varierar inom tidsperspektivet 10 000-tals år. Men de kan överlagra eller "underlagra" varandra och då kan det komma maxima och minima i klimatet. Calder/Svensmark talar dessutom om ännu längre cykler, som verkar inom tidsperspektivet miljoner år (som handlar om saker som hur solsystemet ligger i förhållande till Vintergatans ekliptika eller sin lokala galaxarm, vilket påverkar graden av kosmisk strålning).
    Det är ett oerhört komplext system, som dock säkerligen har påverkan på klimatet. Men tydligen är det så att den astronomiska faktor som verkar inom kortast tidsperspektiv är styrkan i solens magnetfält. Det har bl a Svensmark studerat och han har funnit en hög grad av samvariation med klimatet inom tidsperspektivet decennier och sekel.
    Jag tror inte IPCC tillräckligt väl (eller alls?) räknar med dessa astronomiska cykler i sina modeller. Man är så inställd på att "det måste vara CO2!" att annat inte tas på allvar.

    --Ahrvid

    SvaraRadera