Vi hade beställt avsmakningsmenyn och vinmenyn därtill, när jag frågade kyparen om det ändå gick an att ta en titt på deras vinlista, som jag föreställde mig måste vara skön läsning. Det var den gamla krogrecensenten i mig som törstade.
Men vilken besvikelse! Den alltför korta vinlistan innehöll ingen enda Bordeaux bland rödvinerna, dessutom inget enda rödvin som var äldre än 2007. Skandal. Jag frågade kyparen om detta verkligen var deras vinlista. Jo, det var det. Då förklarade jag dess tillkortakommanden, men han svepte på med några svador om de utvalda vinernas förtjänster, som var rent snömos.
Inte förrän jag med allvar förklarade att jag aldrig hade beställt varken deras vinmeny eller avsmakningsmenyn om jag dessförinnan sett den tunna vinlistan, kyparen ur sig att de också kunde erbjuda vinerna i Grand Hôtels källare. Efter lite trugande fick jag se den vinlistan, som förstås var rena bibeln. Bara av ståtliga Chateau Petrus fanns uppemot tio olika årgångar, allihop gott och väl mogna att dricka. Dessutom oräkneliga andra buteljer av alla möjliga åldrar och till alla möjlgia prisklasser, varav flera kostade över 100.000 kronor.
Det var en vinlista som i sig förtjänade två stjärnor i Guide Michelin, så jag antar att dess recensenter omedelbart hade fått den att bläddra i, knappast Mathias Dahlgrens egen lilla parodi på vinlista. Att vi vanliga gäster inte fick se Grand Hôtels lista förrän efter träget tjat, berodde knappast på annat att de buteljerna gör Mathias Dahlgren inga pengar på att sälja.
Men allvarligt talat, om Mathias Dahlgrens egen vinlista är så ynklig, och det är den hans krog först och främst skyltar med - hur sjutton kunde de få tvgå stjärnor i Guide Michelin?
Också vad gäller maten skulle jag vilja resa flera invändningar, men det tar jag en annan gång. Summa summarum: krogen är extremt överskattad och gör inte alls rättvisa för dess hysteriskt höga priser.
Mathias Dahlgren måste veta hur han fuskar sig fram, för om sin tunna vinlista avslöjar han ingenting på sin hemsida.
Läs även andra bloggares åsikter om Mathias Dahlgren, Guide Michelin, vin.
Väldigt intressant att läsa. Har inte Guide Michelin helt förlorat sitt tidigare anseende sedan de tilldelat stjärnor till en planerad krog som aldrig kom att öppnas (Belgien tror jag det var). Och ex vis Dahlgrens nya, som fick stjärnor egentligen innan den krogen hade presterat något överhuvudtaget. Normalt krävde ju Guide Michelin "lång och trogen tjänst" innan en krog ens var påtänkt för det minsta lilla bestick.
SvaraRaderaJag tror att guidens anseende är dalande, men kanske framför allt för att dess tekniska syn på mat är stelbent och överträffas av personliga recensioner i tidningarna, som har bättre chans att fånga krogarnas karaktär.
SvaraRaderaOch så misstänker jag att det är si och så med dem som testar krogarna åt Guide Michelin.
Här är en intervju med en sådan anonym testare i The New Yorker. De går tydligen ensamma på krogen och inget nämns om vin, så jag misstänker att de av ekonomiska skäl mest dricker mineralvatten, vilket nog får mången krog att misstänka hur det förhåller sig. Och de är så få att de testar två krogar om dagen, vilket kan stå vem som helst upp i halsen.
Mest tycker jag dock att hela konceptet är för mekaniskt, med stjärnor, bestick och andra matematiska mått. Sådant kan aldrig ersätta det personliga berättande som tidningarnas krogrecensenter skriver. Att behöva berätta om upplevelsen gör också att man som recensent tar in mer av den och blir varse helheten.
Guide Michelins stjärnor lever på sitt gamla rykte. Jag tror att guiden må vara praktisk för turister och andra resande, men knappast för en ortsbefolkning, som kräver mer av sina krogrecensenter.
Med en Big Mac som standard...
SvaraRaderaÄr ganska intresserad av mat. Både att laga och att gå ut och äta på krogen. Efter att ha rest åtskilliga gånger längs med de stora vägarna i Sverige så har jag kommit på att, på resande fot, är det få saker som slår McDonalds i mat per krona.
När jag därför går ut på krogen och äter så måste priset för den maten vara så många gånger godare, eller så många gånger mer än jämförpriset på en Big Mac.
Till min fasa har jag då upptäckt att de flesta finare restauranger inte är speciellt prisvärda, inte speciellt serviceinriktade heller.
Detta går lite igenom när man läser matrecensioner också. Vad en recensent tycker om behöver inte motsvara vad andra tycker om. Vem gillar lever, vem vill ha sparrissoppa och vem vill ha ett rödvin som snart smakar vinäger? Själv skulle jag gärna ta en välkyld och halvtorr riesling till min hamburgare...
...och med tanke på vilka råvaror som faktiskt används i en Big Mac är det faktiskt inte fy skam det man stoppar i sig. Det är i alla fall inte så illa som många vill göra gällande.
SvaraRadera// Peter
Olof och Peter, jag är inte särskilt imponerad av McDonalds och liknande. Särskilt billiga är de inte heller, om man jämför med vad lunchrestauranger erbjuder till dagens rätt. För middag på andra ställen är prisläget förstås ett annat, men även innehållet - dock långt ifrån alltid så att det motiverar hela prisskillnaden.
SvaraRaderaNäringsinnehållet i McDonalds menyer är jag tveksam till. Siffrorna i varudeklarationerna må se anständiga ut, men det är på papperet. I verkligheten berättar den där filmen som kom för inte så länge sedan hur det egentligen förhåller sig.
Stefan, du skulle ha varit med... Är just hemkommen från Patagonien. Gick ut och åt på alla hjärtans, med små förhoppningar om att hitta en restaurang som kunde något mer än koka eller fritta en potatis. Fick en vag rekommendation om ett hyggligt ställe... Herre min je...! Vi hamnade i enskild paviljong och om nån smugit på oss måste de tro att en akt av annat slag försiggått. Som vi smackade, suckade och lät! Har nog aldrig ätit bättre. Lax, bläckfiskcarpaccio, spindelkrabba, allt patagonskt och gott. Ett rött chilenskt merlot med mycket kropp för facila 200 spänn.
SvaraRaderaNå... Efteråt slog vi oss i slang med kocken som berättade om ett telefonsamtal han fått från New York för ett par år sedan. En matjournalist från gudvetvilken rankingtidning hade varit där och ätit, restaurangen hade befunnits värdig en plats bland de sextio bästa i världen enligt tidnignens ranking. En av två i Sydamerika. Häpp, liksom!
Inte gjorde det nåt att glaciärbesöken regnade inne, inte.
Trerätters för tre personer: 1200 spänn. Kom hit ska jag berätta var restaurangen ligger. ;-)
jag menar inte på något sätt att McDonald representerar någon sorts culinarisk upplevelse, ej heller är deras näringslära något att eftersträva.
SvaraRaderaMEN och TYVÄRR, är det så att det man ofte betalar dyrt för inte sällan ligger i närheten McDonalds i frågan om matupplevelse.
Det är få resturanger förundrat att bjuda på en god och näringsriktig måltid för ett rimligt pris. Om jag går ut och betalar 500 kr för en varmrätt så ska den banne mig också vara 10 ggr bättre än lite "bukfylla" på Gyllene M:et.
Jag ska dock villigen erkänna att jag betalat 150 kr för måltider som uppflyllde just det kriteriet. Det finns ett par riktigt prisvärda ställen i Malmö, där jag bor, som jag tycker serverar riktigt bra mat för ett rimligt pris.
Olof, vi är helt överens.
SvaraRaderaMattias, nog blir jag frestad att kasta mig på flyget...
Det var FRASSE (från serietidningarnas värld på 1950-talet) som lanserade hammburgare i sverige. Det var Frasse som gillade spenat och blev stark av därutav. Detta var långt innan dessa "kött puckar" fanns tillgängliga i "fysisk form" att knapra i sig. Nu för tiden förtiden fösöker jag hålla mig till den gröna lingen, men detta är inte så lätt alla gånger!
SvaraRaderaFörövrigt skall vi här i uppsala få ett MacDonald's hus, de blir det femte här i sverige.
Rålle
Men KÄRE bäste Rålle, vad är du säger? Att Frasse gillade spenat och blev stark av det? Vad hände med Karl-Alfred?
SvaraRaderaHamburgare däremot...
Det skall naturligt vara Karl Alfred, tack bäste Mattias för din rättelse.
SvaraRaderaVänliga hälsningar från Rålle.
Om du är eller har varit krogrecensent så är du otroligt ignorant om vilka små marginaler de allra flesta seriösa krogar har. Du har säkert ingen aning om hur lite restaurangfolk tjänar, hur långa pass de arbetar och de sliter. Du sitter där och är dryg över hur dyrt det är. Jag betalar hellre mer pengar och vet att ingen är svartanställd, kockarna tjänar mer 12.000 i månaden, skatt betalas som sig bör, det finns pengar nog att hålla en god hygien och så vidare. Jag ger ingenting för ditt gnäll. Du har ingen aning.
SvaraRaderaAnonym, det du säger stämmer på många restauranger, men knappast den jag skrivit om här. Dessutom talar jag om vinlistans brister, som är svåra att förlåta eller ens förstå på en krog som denna.
SvaraRaderaDu skriver i slutet: "Summa summarum: krogen är extremt överskattad och gör inte alls rättvisa för dess hysteriskt höga priser.". Du får gärna tycka att den är överskattad. Jag håller inte med, men det är en fråga om tycke och smak. Det som får mig att reagera är när du skriver "hysteriskt höga priser".
SvaraRaderaAnonym, visst är det fråga om tycke och smak, inte "du har ingen aning". Så du har ätit på Mathias Dahlgren och tyckte att priserna var motiverade? Då tycker vi olika om den saken.
SvaraRaderaJag har ätit där flera gånger och har varje gång tyckt att priserna är väl motiverade. Jag tycker snarare att alldeles för många krogar har för låga priser med tanke på bland annat löneläget. Jag betalar gärna för att bra kockar ska kunna få hyfsade löner. Hellre färre gånger med kvalitet och allt går schysst till än många besök på ställen med lägre priser som småljuger om kvalitet och råvaror och låtar personalen jobba alltför långa skift till alltför låga löner. Själv jobbar jag inte i branschen, men jag har mycket god insikt genom flera kontakter.
SvaraRadera