söndag 20 juni 2010

Ja så sensuellt


Kvarterskrogen visade Victorias och Daniels bröllop på stor-TV, och där fastnade jag till min egen förvåning. Man vill se vad man anar att alla andra tittar på, men det var också riktigt underhållande – särskilt det sätt på vilket Victoria sa ja.

Den obligatoriska frågan ”Tager du...” skyndade Daniel att svara på, medan Victoria gjorde en raffinerad liten konstpaus, där hon hade ett finurligt, nästan busigt intryck i ansiktet, innan hon med överraskande innerlig och sensuell röst sa sitt ja.

Det var skickligt som av en tränad skådespelerska och rösten hade ett djup som påminde om Greta Garbos. Här är SVT:s film från den delen av vigselceremonin: ”Jaaaa!”

Jag hade inte alls räknat med att Victoria, i synnerhet i denna stunds allvar och anspänning, kunde leverera en så raffinerad one-liner. Hon lyckades också i det längre bröllopslöftet som kom därefter fylla sina ord med mening och oförställd innerlighet.

Monarkins representanter är förstås skådespelare på en scen där allt har blivit ritualer, men det är få av dem som bär sina roller med sådan bravur.

Under tiden fram till detta bröllop har monarkin ifrågasatts av diverse figurer i den offentliga debatten, inte sällan med upprördhetens patos, som om det gällde liv och död. Jag har svårt att engageras i den diskussionen, som jag anser vara en av de minst angelägna i fråga om samhällets många orättvisor. Ofta får jag snarare intrycket att debattörerna vill ta del av strålglansen i denna stund av förhöjd flärd.

Jag tycker snarare att det är rätt kul med kungligheter, särskilt som de inte längre styr politiken. De är museala kvarlevor, som handlar mer om vårt behov av att förgylla vår tillvaro, allas vår tillvaro, än om realpolitik eller ideologiska värderingar.
Och när det blir så skön teater som i detta sensuella ”Ja!”, då är det uppenbart att det handlar om underhållning, inte storpolitik.

Aftonbladet skriver bland annat här och här, Expressen här, här och här, DN här och här, Svenskan här, här och här om bröllopet.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Intressant?

6 kommentarer:

  1. Hej

    Jag måste inrapportera samma slags reaktion!

    Det är en förfärlig emfas som legat på aktörernas klädsel, deras juveler och beteenden, och jag har retat mig mycket på det. Te x hur Camilla Thulin med näsan i vädret i TV4 Nyhetsmorgon porträtterade kreatören av Victorias femmeterssläp som en så "förnäm" människa.
    Men varför ska det vara sådana här släp?
    Är det inte för att andra - inte lika förnäma - människor ska bära upp det bakom henne, som om det vore deras enda livsuppgift?

    Man något märkligt skedde. Och det kom från huvudaktörernas sida. Ett ljus bröt igenom, som jag måste kapitulera inför. Jag ser trots allt något som ger hopp...

    SvaraRadera
  2. Hur hon lade betoningen på MAN i "Jag (...) tager dig (...) till min man" var också så otroligt härligt...

    SvaraRadera
  3. Ja, man blev rörd trots ståhejet snarare än tack vare det.

    SvaraRadera
  4. Jag har lite svårt att inse hur vårt kungahus förgyller min tillvaro. Den enda glädje jag förknippar med denna familj är kungens många fadäser genom åren.
    http://www.youtube.com/watch?v=FurdDtmp2Yk

    SvaraRadera
  5. Jah H:
    Det är inte så viktigt om kjungahuset "förgyller" tillvaron (mewn det förgyller onekligen statsbesök och t ex nobelfesten, som är Sveriges bästa varumärke utomlands!). Däremot är det - för mig iaf - av vikt att så länge vi har monarki blockeras politiker och politiken från att ta över ännu mer av samhällets funktioner (i detta fall statschefsposten). Jag tycker att politiker och politik skall ha mindre, inte mer, utrymme.

    --Ahrvid

    Ps. Ja, vilket "fadäs". Kungen röker i en paus på en nobelfest! Världen går under...

    Pps. Var ute och såg bröllopskortegen. Fick faktiskt en skymt av brudparet!

    SvaraRadera
  6. Jag tror ingen förnekar att Victoria är charmig. Man kan vara för demokratiska val av statsöverhuvudet och ändå tycka att hon är charmig. Och så stor exponering har inte republikanerna fått. Roger Wilson i Kino gjorde en underhållande analys av det. Hans analys pekar dessutom på en intressant fråga - om tredje statsmakten i stället för att granska överheten har blivit en del av den och därför har slutat granska. Man frotterar sig istället för att granska. Visst det är ett bröllop och inget forum för granskning, men de där femtielva dokumentärerna som tv-kanalerna har sänt har då inte berättat hela sanningen om släkten.

    SvaraRadera