Gatubandet heter Kvartetten Raekan och har den udda sättningen gitarr, ståbas och kornett. De finns med några skojiga videor på YouTube, bland annat denna filmad på ett litet mysigt hak i Madrid:
Festlig text också: ”Mamma, mamma, mamma – jag räddar världen i morgon i stället.” Jag såg dem på Götgatsbacken där det på grund av sommarhettan var ovanligt få söndagsflanörer, men de som passerade fastnade med uppenbar förtjusning. Bandet lyckades till och med sälja de CD de hade med sig i ett jehu.
Två av bandets medlemmar är också med i punkbandet Klaas Kravallgrind från Trosa, som trots sin ungdom har spelat ihop sådär sju år. Kornetten får vara med även där, men i övrigt är det helt andra tongångar. Här är en video från en väldigt intim liten punkfest, som leder tankarna till gamla Ultrahusets vardagsrum, på den tid det begav sig:
Klaas Kravallgrind spelar på svettig punkfest
Klaas Kravallgrind (HELVETESMASKINEN 2010) | MySpace Music Videos
Det är så många år sedan jag var rockrecensent att jag har ringa inblick i dagens musikliv, men jag har förstått att det vimlar av band som Raekan och Klaas. De mal på med lust och glöd, oavsett vad skivbolagen och den övriga intorkade musikbranschen må anse om saken.
Jag är inte ett dugg bekymrad över musikindustrins kris, som är dess eget fel rakt igenom. Om den faller ihop betyder det inget annat än att musik mer och mer kommer att handla om musikers uppriktiga utlevelse och publikens självfunna inlevelse – som det ska vara. Bakom den döende musikbranschen väller den levande musiken fram.
Det är dags för tidningarnas rockrecensenter att strunta i skivutgivningen och i stället leta musiker på YouTube och MySpace, där musiken får låta som den och inte skivbolagen vill.
Läs även andra bloggares åsikter om musik, skivbolag, Kvartetten Raekan, Klaas Kravallgrind, gatumusik, punk.
Jag tror att det handlar om en försköning när det kommer till de osgignerade banden och deras lössläppthet. Varför önskar sig folk mer energi och vilja än kvalitet? Är det en frågan om varumärke, att så fort ett bolag har certifierat ett bands äkthet kan de florera och skaffa sig lovor? Det tror jag. Om man tittar på Malmös utbud när det gäller kreativa och fritänkande människor á la Skånes konstförening, Krets, Singsang eller andra amatörmässiga grupper kan jag inte annat än skratta. Det är skillnad på att vara publicerad och icke-publicerad och kommer alltid att vara.
SvaraRaderaRonny, jag tycker nog att försköning mestadels appliceras på signade artister och band. Kvalitet är inte heller något som kännetecknar signade artister mer än osignade. Vissa, förvisso, men knappast det stora flertalet.
SvaraRaderaDet underbara med den moderna världen är den musik, videokonst, böcker, talböcker och andra kreativa uttryck vilka man kan publicera på egen hand och för egen maskin. Att slippa bolaget, den svindyra studion och putten som gör konstiga saker med din text är en befrielse. Att det både kommer bra och dåligt är naturligt och bolagen har aldrig varit en garant för god musik eller annan kultur, allt från "Dude where is my car" till Rick Astley, Modern Talking och valfri platta med snubbe från IDOL torde vara exempel som räcker.Det fina är just möjligheten.
SvaraRadera