Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin skyllde på pressens förföljelse när han skyndade sig att avgå, men hans verkliga orsak hade inte ens nått tidningssidorna när han tog beslutet. Det var en preventiv uppsägning, om än i vårt politiska klimat säkert alldeles nödvändig. En sexköpande politiker kan inte vara minister.
Hans tabbe var att skylla ifrån sig, i stället för att bara hålla tillgodo med ett avsked av personliga skäl.
Sexköpslagen må ha goda intentioner men den är absurd: det är olagligt att köpa något som är lagligt att sälja. Hur stämmer det med rättviseprinciperna? Det är också uttryck för en föråldrad, moraliserande syn på sexualiteten, som bara ibland stämmer överens med verkligheten.
Sexköpslagen bottnar i en syn på lust som något lågt och intimitet som acceptabel under blott vissa bestämda och oftast hycklande betingelser. Det är mycket sådant numera, i vår märkligt nog tilltagande moralkonservativa kultur, med flera återgångar till ett viktorianskt tankesätt.
Visst finns stora problem inom prostitutionen, men de flesta av dessa kan nog spåras till just förbud och tabuisering. Därav kriminalitet, beroenden och missbruk på alla håll och kanter. Att förbjuda sexköp i lag är blott att dra åt dessa tumskruvar ytterligare, vars sociala följder förmodligen mörkas intensivt av politiker och myndigheter som vill försvara sin trångsyn och sin lata åtgärd.
Littorin faller på eget grepp, eftersom han inte alls motsatt sig sexköpslagen och liknande trångsyntheter, vad jag vet. Men det vore i dagens offentliga samtal rena självmordet för en politiker att ta sig ton i en annan riktning. Denna betvingande opportunism och likriktning är betydligt större hot mot demokratin än att en minister spenderat 2000 kronor på en stunds sängkammarlek med en främling.
Det bästa som skulle kunna komma ut ur denna politiska storm i vattenglaset är en omprövning av sexköpslagen och de reaktionära resonemangen bakom den. Men det tror jag inte mycket på. Vår offentliga debatt består av föga mer än en massa karriärister som tävlar med varandra i att vara mest politiskt korrekta och med brösttoner låtsas att de därmed är idealister.
Tidningarna har förstås glada dagar. Aftonbladet, som avslöjade Littorins sexköp, skriver här, här, här, här, här, här, här, här, DN här, här, här, här, här, Svenskan här, här, här, här, här, Expressen här, här, här, här, här, här.
Läs även andra bloggares åsikter om Sven Otto Littorin, sexköp, sexualmoral, politik, Littorin. Intressant?
Förresten, Maria Wetterstrand (mp) säger något väldigt hedervärt på frågan om vad hon anser om Littorinhistorien:
SvaraRadera– Jag är av den uppfattningen att man ska vänta med att döma folk tills de har blivit dömda.
Det stämmer till eftertanke och min respekt för Wetterstrands politiska mod växer så det knakar.
Se Aftonbladet.
Littorin nekar redan på flygplatsen. Littorin säger” nej, nej” och ”absolut inte” på frågan om han har köpt sex, men journalisten fortsätter att jaga på och då få han svaret "inga kommentarer". Hur många gånger måste ”nejen” och ”absolut” inte upprepas för att de ska gälla. Det är väl ändå en naturlig följd att svara ”inga kommentarer” om han redan har avgivit flera ”nej” och ett ”absolut inte”. Och varför undanhöll AB de svaren flera dagar? … Lyssna på http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article7447354.ab
SvaraRaderaUtredningar och fakta visar att sexköpslagen inte är hyckleri!
SvaraRaderaT.ex. så har 80% av de prostituerade blivit utsatta för någon form av sexuella övergrepp.
Malcolm Pauls, han kunde nog inte annat än neka. Det var när de nämnde fakta de hade i saken som han ändrade sig till no comments. Olustigt var det hur som helst. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i sängkammarjournalistik.
SvaraRaderaKalmardamen, tror du att sexuella övergrepp upphör när prostitution förbjuds? Knappast. Det är en ren skenmanöver. Den osäkra statistik som finns pekar snarare på att liberal sexuallagstiftning minskar sexualbrotten.
SvaraRaderaVad gäller Littorin kan jag inte sluta tänka på de sjuka och utförsäkrade och de som till följd av hans politik känt sig tvungna att ta sina liv. Men vad kan man vänta sig för politik av en person som hänger ut sina egna barn för att skydda sig själv?
SvaraRaderaStackars liten Littorin som är deprimerad! Andra som är deprimerade, har cancer eller vad sjutton som helst får numer gå till Arbetsförmedlingen! Varför gick inte Sven Otto Littorin dit?
Om han är så svag att han inte klarar av en vårdnadstvist utan att råka slinta med Petter-Niklas, så skulle han knappast klara av den situation som han försatt de sjukaste och svagaste i! Får de utförsäkrade också gå ut och begå brott nu? De har ju viktigare behov att mätta som deras munnar t.ex. till skillnad från Littorins gök-behov!...
Att vänta på domar och tro på rättssäkerhet tycker jag är ganska naivt faktiskt. Allt som inte går att bevisa har alltså inte ägt rum då eller? Personer i höga position behöver aldrig ta något ansvar, med ytterst få undantag. Detta är ungefär på samma sätt som läkare som inte tror att ovanliga sjukdomar finns för de är ju så ovanliga. Med den logiken finns inte heller blåsippor!
Jag håller öppet för att Aftonbladet har rätt, men det bör noteras att Littorin förnekar och att AB:s bevis inte är de starkaste. Man har en anonym intervju med en kvinna och pekar på en anonym hotmail-adress och en anonym mobil (det finns kontantkort).
SvaraRaderaI dagens nummer har AB märkligt nog inget mer om affären. Hade man inte mer? Skall hålla öppet för att AB har rätt, men det *kan* handla om någon helt annan person. Littorin tyngd av vårdnadstvist kände att ytterligare en sten, oavsett om den är sann eller ej, blev för mycket börda - inte minst skulle det bli en börda i valrörelsen.
Men 200 taggade reportrar gräver just nu säkert allt de kan. Vi lär få veta mer.
Jag noterar hur S tydligen satsar på election-campaigns-by-scandals. 2002 hade man "valstugemikrofonerna" och 2006 "dataintrånget". (Det "värsta" Alliansen dragit fram i år är väl "tobleronepolitik", men det är faktiskt ett *politiskt* sakangrepp mot Mona Sahlin, med viss poäng: att utställa löften om godsaker och skriva upp det på kreditkortet Skattehöjningar.)
--Ahrvid
Blogg-vigilanter är en fantastisk företeelse. Inne i den digitala sfären kan vi agera domare och bödlar i vilka sammanhang som helst. ”HumanLabRat” : Din argumentation liknar en viss Fru Asks när hon ville skicka ut fina kuvert häromsistens. I moralpanik efter moralpanik har vi sett hur anklagelser rullat runt i media och skapat drev under 80 och 90-talet och sedan vidare. Personligen struntar jag i Littorins påstådda brott även om han burit sig klantigt åt. Hans rätt till en rättegång om han anklagas för ett brott är dock något jag bryr mig om. Är det naivt att vänta på en dom så är jag hellre naiv än pöbel.
SvaraRaderaNär det gäller kopplingen mellan prostitution och övergrepp känns retoriken oärlig på samma sätt som när mörkermännen motiverar FRA och Datalagringdirektiv med att man vill jaga pedofiler och terrorister. Hur har prostitutionsförbud eller inte påverkat mängden sexuella övergrepp? Vill man göra ett fulargument och titta på tendensen inom vissa kyrkor så tycks en negativ syn på sexualitet snarare skapa övergreppsmiljöer.
Kan Aftonbladet redovisa hur mycket de betalt denna kvinna för sina avslöjanden. Anser att summan kan vara intressant. Denna kvinna som anser sig behöva finansiera sina studier med prostitution kan vara ett lättköpt offer att avslöja en historia mot en större summa pengar. Aftonbladet bör redovisa summan. LGW
SvaraRaderaLGW, vad jag förstår har Aftonbladet inte nöjt sig med kvinnans utsaga - och Littorins avgång ser ut som en bekräftelse, likaså partikamraternas reträtt. Vi får se.
SvaraRaderaMen det är inte så lätt att man instiftar vilka lagar som helst och sedan dömer människor som odugliga när de inte kan leva upp till dem. Lagar ska var till för människor, ej det omvända.
Om Littorin är skyldig så är han väl definitivt skyldig, även i moralisk mening, till mer än bara hyckleri. Om han hade argumenterat mot sexköpslagen, skulle det då ge honom rätt att bryta den? Gillar man inte lagarna så är det förvisso ens rätt, och som statsråd kanske rent av ens plikt, att propagera för en ändring. Men bara för det kan man inte välja och vraka ur lagboken och följa det som passar. Det kan man inte som vanlig Svensson, och definitivt inte som hög politiker.
SvaraRaderaOm Littorin medvetet gjort sig skyldig till ett allvarligt brott och sedan efter bästa förmåga försökt dölja det, samtidigt som han tjänstgjort som statsråd, då är det mycket allvarligt och han bör aldrig få ett politiskt uppdrag igen. Att själva sexköpslagen råkar vara "hål i hövvet" (som vi säger i Göteborg), det har inte med saken att göra.
För övrigt: Att yvas över något betyder att vara stolt över det. Kanske inte riktigt det ord du var ute efter?
Börjesson, jag kunde ha valt ett bättre ord, men nog stämmer det att vad många som yttrar sig i frågan gör är att skryta över sitt hyckleri?
SvaraRaderaLittorin ska ha begått sexköpet innan han blev minister, om jag fattat det rätt. År 2006, vilket är så länge sedan att preskriptionstiden gör det omöjligt för honom att såväl fällas som frias. Återstår blott förtal och dementier. Svårt läge.
Kanske alliansen rentav kan vinna sympatier på det hela? Jag tror att många har fått nog av moralism. Det är inte precis så att Littorin framstår som hedervärd, men väl mänsklig.
SvaraRaderaDet här kan ju vara en noga uttänkt smutskastningskampanj av vänstern. Eller en "påhakad" reaktion som ska generera röster för vänstern och det motsatta för högern. Jag tillhör själv de som i alla år har röstat vänster, men jag tror att vi börjar nå nästan amerikanska knep och krumbukter för valkampanjer, från alla politiska håll.
SvaraRaderaMona Sahlin gjorde dock, enligt mig, ett stort misstag när hon uttalade sig i så nedlåtande termer angående det (då och nu ännu obevisade) anklagelserna. Jag tycker hon borde ha sagt ungefär:
"Jag tänker inte nedlåta mig till att använda detta material i en möjlig politisk smutskastning. Det må vara sant att Littorin har gjort det han anklagas för eller så har han det inte. Det är ett intern problem för Alliansen att ta tag i och inte för mig att uttala mig om."
Hade Mona sagt så här eller nåt liknande så hade hon framstått i en sorts ny, fräsch dager för de flesta svenskar, istället för som nu, som bara ännu en populistisk daggmask som försöker slå på en redan liggande, alltså Sven-Otto Littorin.
Erik B, hon borde alltså ha gjort en Maria Wetterstrand?
SvaraRadera(Se översta kommentaren ovan.)
Ja. Maria Wetterstrand är det enda i den rödgröna högen som utgör ett skärpt intryck. Och hon är för övrigt den som jag numer ska rösta på, istället för Ohlys parti. Mycket bra att mina åsikter stämmer överens med min moral. Så blev det bevisat. Tack Stefan.
SvaraRaderaOch: skulle vara "internT problem [...]" också. Dålig korrekturläsning där.
Mvh Erik.