söndag 17 mars 2013

Många är värda åtta miljoner – men ingen vd


SAS vd har åtta miljoner kronor i årslön. Då är den ändå sänkt med 20% på grund av flygbolagets kris. Bara några månader efter sänkningen talas det om att höja den igen (DN). Han är värd varken åtta eller tio miljoner. Det är ingen vd.

Det är särskilt tydligt i SAS, som gått från kris till djupare kris de senaste åren, fast de betalat sin företagsledning så rundhänt. Det finns inget samband mellan höga vd-löner och företagsframgångar. Snarare det motsatta, eftersom extremt uppskruvade löner och bonusar tuggar kraftigt på företagens inkomster.

Det finns inte ens någon som helst garanti för att dessa groteska löner och bonusar säkrar att företagen får de bästa krafterna i sina ledningar. Deras skenande ersättningar har blivit norm, så de gynnar lika mycket de många inkompetenta krafter som sätts att styra företagen. Idag är det svårt att hitta en vd som inte först och främst anstränger sig för att öka sin egen inkomst in absurdum, vad det än kostar företaget.

Det finns folk som är värda fantastiska ersättningar, men de sitter inte i företagens ledningar. De skapar vinster i stället för att tära på dem. Dit hör företagsledare som grundat egna företag och lett dem från ingenting till gigantiska framgångar – såsom Steve Jobs på Apple och Bill Gates på Microsoft, Ingvar Kamprad på IKEA (vad man än anser om honom), och så vidare. De förtjänar (och erhåller) ännu större ersättningar, mestadels helt enkelt genom deras andelar av den vinst de själva åstadkommit.

Det finns andra som är värda åtta miljoner om året och mer än så. Tänk bara på Zlatan. Han levererar och det leder bland mycket annat till stort klirr i alla möjliga kassor. Förmodligen får han bara en spottstyver av vad han är värd, fast han samlar miljonerna på hög. En annan svensk som verkligen själv varit instrumentell i sina och andras digra inkomster är Per Gessle, vars skivor sålts i mängder, för att inte tala om konsertbiljetter och alla möjliga royalites.

Det är faktiskt inom kulturen det är lättast att hitta människor tveklöst förtjänta av sina inkomster – oavsett hur stora de är, eftersom dessa bara kommer sig av den omsättning de själva genererar med populariteten hos sitt artisteri. Madonna, Lady Gaga, till och med den där spelevinkern Justin Bieber – de är själva anledningen till sina framgångar och utan dem skulle dessa inkomster försvinna.

Sammalunda med författare som J. K. Rowling, vars Harry Potter har sålt vidunderligt mer än något bokförlag skulle förmå att föreställa sig ens i sin våtaste dröm. Och filmerna på det. Vilket leder oss in på skådespelarskrået, där det finns många som i högsta grad genom sin medverkan bidrar till kassasuccéerna. Daniel Radcliffe hör säkert dit. Det gör onekligen även t.ex. Brad Pitt och hans actionpackade sambo Angelina Jolie. Deras gager må vara astronomiska, men oftast betalar de sig ändå med råge i filmintäkter.

Varför ringa framgångsrika företagsledningar roffar åt sig så orimliga andelar av företagens intäkter beror inte alls på någon rätt därtill. Det beror bara på att de kan. De tjänar varandra i styrelser och ledningar i en stigande spiral av ersättningar, eftersom de är satta att hålla i kassorna. De styr över pengarna och kan därför roffa åt sig oförskämt stora portioner av dem – med stöd av varandra i ett nätverk av kumpaner som kliar varandras ryggar.

Jag har svårt att se dem som annat än rövare.

Låt dem pröva att sparka boll i en fotbollsmatch eller spela in en poplåt eller svinga en trollstav i en Harry Potterfilm – eller för den delen ratta en Boeing 737 från Arlanda till Heathrow. Sedan kan det vara dags för löneförhandling.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Intressant?

2 kommentarer:

  1. Tja, kan inte annat än hålla med om att SAS-chefslönerna låter i överkant. Särskilt som de nu tydligen efter att ha sänkts skall höjas igen... Lönerna sänktes för att blidka personalen som fick sina löner sänkta - och hej hupp, det går några månader, så höjer man dem igen! Lurendrejeri. Blir personalen glad? Tror inte det.
    SAS har iofs allvarliga problem som inte beror direkt på SAS, utan på lågprisbiolag som Ryan Air m fl. Lågprisbolag kör skiten ur traditionella "national carriers". SAS bästa sätt för att överleva är att a) studera vad Ryan Air m fl gör, och b) göra samma sak.
    Det är nog svårt att få b) att funka då det troligen kräver förändringar i lokala lagar, avtal m m - vilket mer ligger på en politisk nivå. Då kan politikerna rädda SAS genom att a) förbjuda Ryan Air m fl, och b) sätta sig tillbaka och studera hur alla resenärer nu får betala, skall vi säga, 5 ggr mer för resorna.
    Det är lösningarna: Antingen förändra och förbilliga, eller reglera, förbjuda och fördyra! Jag tror lösning ett tjänar mänskligheten bäst (och i den lilla frågan om SAS-chefer skall ha mer pengar, invänder jag med skepsis).

    --Ahrvid

    Ps. Gates, Jobs, Kamprad m fl förtjänar däremot höga löner, för de HAR åstadkommit saker och strukturförändringar av värde. (Är enig med författare Stenudd. Zlatan verkar också värd sina sekiner. Han levererar var han än hamnar!)

    Pps. Kunde du inte ta upp Cyperns bankskatt också, så får vi vidgad ekonomisk debatt? (Jag är i allmänhet för smärtsamma förslag eurokrisen givit upphov till, men bankspararskatten på Cypern låter som en *usel* ide...)

    SvaraRadera
  2. Det finns faktiskt en hel del ingenjörer och uppfinnare, som skapar stordåd utan att få något mer än en medioker svensk lön. Belöningen för att vara innovativ på ett företag är i stort sett noll och patentskyddet för enskilda skrattretande jämfört med artisters upphovsrätt (jmf Håkan Lans). Ännu värre är därför ersättning till dessa överordnande, som inte ens klarar av att driva ett företag. De bara glider runt, dunkar rygg och oavsett resultat skördar de stora privata vinster. Så trött på dagens samhälle...

    SvaraRadera