tisdag 6 september 2011

Kön mot klass

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Sverige minskar, uppger DN. I jämförbara yrken är den nu endast 5,9%, vilket knappast beror på någon kvardröjande misogynitet.

Skillnaden är dock större om man slår ihop alla yrken i en klump. Då tjänar männen i medeltal 14,3% mer. Återigen är det knappast fråga om att kvinnor missgynnas, för då skulle det vara ungefär samma skillnad även inom jämförbara yrken.

Ändå döljer sig en gammal fördom där. Traditionella kvinnoyrken, som fortfarande kvinnor i högre grad än män har, värderas lägre än de traditionellt manliga. Exempelvis är vårdyrken lägre avlönade än fabriksarbete och byggjobb, lärare sämre betalda ju yngre barn de arbetar med, och så vidare.

Men de riktigt stora löneskillnaderna är inte mellan könen, utan mellan samhällsklasserna. En VD betalas sjukt mycket mer än alla sina underordnade. Där har skillnaderna till och med ökat de senaste decennierna.

Könssamhället är i avtagande, men klassamhället blir hårdare och dess orättvisor större. Och allvarligt talat: de som fortfarande insisterar på att de största orättvisorna är mellan könen, de medverkar till denna utveckling.

Nu är inte det angelägnaste målet att en kvinnlig VD ska tjäna lika groteskt mycket pengar som en manlig dito, utan att alla människors arbete ska värderas rättvist och rättvisande.

(Siffrorna kommer från en rapport av Medlingsinstitutet och gäller år 2010. Här skriver DN om de större löneskillnaderna.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Intressant?

21 kommentarer:

  1. Oppression Olympics. Ingen tjänar på att man försöker få det ena som framstå värre än det andra - det var så kvinnorörelsen hölls tillbaka i decennier av socialdemokraterna.

    SvaraRadera
  2. Anonym, jag är inte alls säker på den historieskrivningen.

    SvaraRadera
  3. Jag måste säga att det är imponerande att du kommit på att höga ersättningar för höga ansvarspostioner är onödigt! Jag ska tipsa mitt företags styrelse om detta, tänk hur mycket pengar dem skulle spara om dem betalade ut en lokalvårdar lön till VD'n ! Får man fråga hur du kan dra den slutsatsen, att aktieprogram och bonusar inom näringslivet är onödigt? För idéerna är synnerligen revolutionerande!

    SvaraRadera
  4. Markus, jag kan inte skryta med att de idéerna är särskilt revolutionerande. Lönesättning tenderar att gynna dem som styr över den. Inget mysterium. Värderingen av arbete baseras inte på arbetet i fråga, varken dess nytta eller dess belastning - annars skulle lönerna se helt annorlunda ut.

    SvaraRadera
  5. Lönerna i Sverige är idag ett resultat av en relativt fri arbetsmarknad. Utbud och efterfrågan gäller, om än på ett mer komplext sätt än i andra branscher. Lönen är således baserad på vad arbetsgivaren vill betala för din kompetens, och om du har en kompetens som anses ovanlig, önskvärd och lönsam så har du möjlighet att förhandla till dig en hög lön.

    Lönesättningen hos dessa positioner är oftast resultatet av en lång avvägning hos respektive styrelse.

    SvaraRadera
  6. Markus, arbetsgivarna ser först och främst till att de själva får de högsta lönerna. Det är vad jag menar. Inget mysterium, vilka variabler man än skyller på.

    SvaraRadera
  7. Det är en något underlig "slutsats" du drar, beträffande skillanden mellan mäns och kvinnors löner. Anser du inte att en skillnad på drygt 14% är anmärkningsvärt hög? Att du sedan säger att: "Könssamhället är i avtagande", står ju i ganska stor kontrast till antalet kvinnor som fortsätter att misshandlas till döds i vårt land. Ja, jag vet att detta handlar om löner, men jag måste ändå vända mig emot en så svepande formulering. Beträffande klassamhället är jag helt enig med dig. Att en börmäklare tjänar i snitt (!) 84 000 kr/månad, är ju skrattretande, även om det i själva verket är tragiskt! Vad har denna "kostymnisse" åstadkommit som motiverar denna vansinniga lön? /Olle P

    SvaraRadera
  8. Ptja kanske har han lyckats skapa ett värde för sitt företag som vida överstiger 84000 kr. Annars har jag svårt att se att företaget skulle betala ut den sortens ersättning.

    Trött bli man på alla avundsjuka socialister. Att du drar till med ett nedsättande "Kostymnisse" är typisk socialistisk skitretorik.

    Att VD'ar skulle sätta sin egen lön är inte bara en lögn, det gör styrelsen med uppdrag från aktieägarna, utan något som människor utan aktier i företaget ska ge tusan i.

    SvaraRadera
  9. Som sagt, marknaden som styr lönesättningen, inte "arbetsgivaren". VDn kommer alltid tjäna mer än alla andra på bolaget, för att det är svårt att anställa en bra VD samtidigt som kompetensen på VDn överlägset mest påverkar verksamhetens resultat. Det samma gäller chefer neråt i hierarkin i minskande grad. En lokalvådare kommer aldrig få bra pröjs för han är lätt utbytbar och har ej särskilt stor påverkan på företagets lönsamhet. Tro mig, om det funnits överflöd av chefer som alla var exakt lika kompetenta så skulle lönerna på chefer gå ner, nu kommer det förmodligen aldrig hända pågrund av många olika faktorer, men det är principen. Bilden av att ägarna ligger i maskopi med management för att bränna så mycket pengar som möjligt på löner till chefer är helt orimlig.

    SvaraRadera
  10. Markus: problemet är att VD inte existerar i ett vakum, utan går på samma jaktlag, kräftskivor och bjudningar som styrelsen. Det handlar inte om någon konspiration utan en systematisk och strukturell trend, att man tar ut högre löner för dem man ser som sina likar.

    Och alla vi som arbetar för de här företagen, vi som lever i det samhälle som de skapar vi har en minst lika god moralisk grund att tycka och tänka som dess aktieägare. Innan avtal och ägarförhållanden kommer samhälle och samtycke. Det Stenudd gör som är så fruktansvärt värdefullt och som vi har tappat de senaste 20-30 åren är att han sätter ett frågetecken vid förhållandena på den öppna marknaden. Kan man inte göra det kan man inte driva samhällsutvecklingen genom att fråga sig varför den finns till, och för vem.

    SvaraRadera
  11. Anonym 13:48, jag påpekar att skillnaden på 14% kvarstår, men att den inte beror på missgynnande av kvinnor - utan den låga värderingen av traditionella kvinnoyrken. Jag ägnar i mitt inlägg inte så få ord åt den saken.

    När det gäller just börsmäklare är deras lön ovanligt begriplig, eftersom deras lönsamhet är direkt mätbar. Det gäller sannerligen inte de flesta VD:ar och högt arvoderade styrelseledamöter, som dessutom ofta är desamma, vilket kommentaren 15:21 påpekar.

    SvaraRadera
  12. Om just chefen tjänar snuskigt mycket så säger jag inget, ifall det är hans företag. Den typ av chefer som vi däremot snackar om som tjänar riktigt mycket är de som ofta inte äger företagen och därmed med tar inga som helst egna risker. Det är ju inte heller ovanligt med en chef som kan ha riktigt mycket i lön, fastän företaget inte går något vidare.

    Min egen erfarenhet av den typen av chefer är att de ofta är överskattade och i regel är det personalen som måste rädda häcken på chefen, annars är det de som mister sina jobb. Inte ovanligt har de fått jobben via någon golfkompis och de har vett att frottera sig med rätt folk. Självklart kommer de alltid fortsätta vara chefer eftersom i första hand avskeder man nerifrån och sedan har de ju yrkeserfarenhet som chef, vilket betydligt färre har. När de sedan kommer till ett annat företag så blir det samma visa, där personalen får täcka upp. Går det bra rosas chefen, går det dåligt så åker personalen oavsett. Sedan har vi den andra typen av chefer typ som Kamprad, som äger och brinner för sitt företag, men de existerar väl knappt längre när det är bara aktiebolag som gäller.

    SvaraRadera
  13. I can understand everything in this important article except this: What does "VD" mean?

    SvaraRadera
  14. Det enda "klassamhälle" vi har i Sverige är att vissa väljer utbildning och arbeten med bra betalt medan andra väljer utbildning och arbeten med mindre betalt. Helt med fria val efter förmåga.

    Oftast är det dock ungdomarnas egna syn på hur de vill bli som vuxna som styr vad de väljer att utbilda sig till.

    En bra eller dålig VD avgör miljoner, ibland miljarder för stora företag. Därför är det värd för ett företag att ge en bra VD en "groteskt stor lön". Vill du också ha en sådan lön får du ta dig i kragen, studera industriell ekonomi med toppbetyg, jobba på kvällar och helger med att knyta kontakter i arbetslivet, helst plugga lite extra kurser i ekonomi och juridik på hög nivå och skaffa massor av erfarenhet som chef. Låter det inte kul? Behåll ditt vanliga jobb. VD är knappast en lottad position för rikemansbarn. Dessutom är det aktieägarnas pengar som går åt. Samma personer som röstar fram styrelsen som väljer VD.

    ("VD" (=verkställande direktör) is the Swedish word for "CEO")

    SvaraRadera
  15. Anonym 10:03, det är inte så enkelt som att det handlar blott om fritt val - för vem skulle då inte välja arbeten med bra betalt? Det finns väldigt mycket forskning om detta. I hög grad kan det sammanfattas att barn oftast följer ungefär i föräldrarnas fotspår - såväl för att det är så de uppfostrats som för att den vägen är mest öppen för dem.

    Näringslivets toppar utses mestadels av dem själva i ett mönster av kamratskap och nepotism. Deras duglighet är sällan avgörande, vilket bevisas av att de tenderar att behålla sina jobb och arvoden hur det än går för företagen de leder.

    SvaraRadera
  16. Enligt forskare på Handelshögskolan för ett par år sedan var dock löneskillnaderna mellan män och kvinnor med hänsyn taget till *alla* faktorer mindreän 1%, dvs i praktiken ingen därför att det är mindre än felmarginalen. (Minns tyvärr inte referens, men jag har för mig att kvinnlig forskare var med, om det nu spelar roll.)
    Man kan inte blott jämföra yrken, utan man måste också ta hänsyn till befattning inom yrket, antal yrkesår, osv. Det är rimligt att den som har högre befattning och jobbat längre har högre lön.
    F ö anser jag inte att att vi bör sträva efter utplattning av skillnader mellan människor, inkomstskillnader eller annat. (Av andra skäl bör vi dock förstås alltid ge extra stöd till dem som har det sämst, råkat ut förolyckliga omständigheter, etc.)
    * Människor är till sin natur olika, och det går inte att motverka det annat än genom en eller annan form av förtryck. (Principen om människors lika värde handlar om att ha samma rätt inför lagen, myndigheter, osv.)
    * Vad gäller löneskillnader, betyder utplattning av slika att det blir svårare för unga, förfördelade m fl att ta sig in på arbetsmarknaden. Följaktligen tycks Sverige ha bland de högsta ungdomsarbetslösheterna i Europa (det har troligen mycket att göra med en strävan mot löneutplattning!).
    * Jag tror att löneutplattning försämrar ekonomisk tillväxt, genom att försämra utvecklingscincitament. Den som tjänar mindre bör ha en högre lön att sträva mot, men genom att göra bättre - inte genom att få det automatiskt. Den som har kapacitet att göra mer bör få mer - annars finns risken att denne tänker "Äh, vad fan, det lönar sig inte. Jag går och fiskar istället."
    Det talas om "rättvisa" som om att alla skall ha lika mycket. På något sätt måste väl ordet komma från något som "visar rätt". Men jag tycker att det som visar rätt är att människor skall få efter förtjänst. Det visar rätt att den som ger mer får mer. Det visar rätt att den som ännu inte har erfarenhet (t ex en ung gröngöling i ett yrke) till en början får mindre.
    Varför skulle "rättvisa" vara utplattning av alla skillnader? (Jag vill iterera att vi av andra moraliska skäl förstås alltid bör bistå dem som har det sämst, råkat ut för olyckor osv.)

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  17. Ahrvid, att det finns löneskillnader inom ett yrke av olika skäl är dynamiskt och säkert stimulerande. Vad jag har invändningar emot är absurt stora löneskillnader mellan olika yrken, och att dessa skillnader ökar.

    Den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige tror jag framför allt beror på LAS, lagen om anställningsskydd, och dess regel "sist in först ut". Den är en styggelse.

    SvaraRadera
  18. "det är inte så enkelt som att det handlar blott om fritt val - för vem skulle då inte välja arbeten med bra betalt?"

    Enkelt svar: Den som inte orkar anstränga sig. Man måste jobba hårt för att utbilda sig och få ett välbetalt jobb, det är inget som vissa bara tilldelas. Utbildning måste löna sig, för vem skulle annars vilja ta lån och leva under existensminimum i 4-5 år medan man sliter häcken av sig för att klara kurserna?

    Jag kommer från en arbetarklassfamilj, men jag _valde_ att utbilda mig och skaffa ett kvalificerat jobb istället för att gå i min fars fotspår mot fabriksgolvet.

    SvaraRadera
  19. MW, utbildning är ingen garanti för hög inkomst.

    Det finns massor av andra sätt att anstränga sig än utbildning, som dessutom handlar väldigt mycket om vilka förutsättningar man har.

    För övrigt tycker jag att systemet med studielån har förfuskats, dels för att nivån är så låg och dels för att återbetalningen ofta är en stor belastning.

    SvaraRadera
  20. Stefan:
    Jag kan mycket väl se rimliga skäl till att byggjobbare får mer betalt än vårdbiträden. Det förra är ett tyngre (lyfta cementsäckar osv) och farligare (10-talet byggarbetare omkommer årligen, om jag inte missminner mig) jobb. Vårdyrken är jämförelsevis mindre ansträngande.
    Men hur det än är finns ingen bra extern bedömningsgrund för vad olika jobb "är värda". Man får erbjuda en lön och se om fördelar och nackdelar med jobbet vägt mot lönen får tillräckligt många att söka sig dit.
    Nu kan jag iofs hålla med om att i ett väldigt begränsat antal fall (typ bankdirektörer, styrelseordföranden m m) finns en klart misstänkt felviktning av jobbets värde. När banker nästan kraschat sitter vissa (ett mycket litet antal iofs) på säkra stolar och får enorma pengar likafullt.
    Mitt recept mot sådant är att ha rätt regleringar av t ex banker (inte fler men rätt), att faktiskt låta konsekvenser utvecklas (t ex att en bank kan få kånka) och att förbättra konkurrensen.
    Men i allmänhet ser jag inget egenvärde i att minska löneskillnader. Det finns inget moraliskt som säger att det är "rättvisa" att alla skall ha lika mycket. Det som *visar rätt* (=rättvisa) är väl att envar skall få efter efterfrågan, ansträngning, ansvar, risktagande osv.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  21. Ahrvid, du hamnar nästan vid den marxistiska principen: Från var och en efter hans förmåga, till var och en efter hans behov ;)

    SvaraRadera