Vid mitt första besök där, dock, var temat ett så pass tillmötesgående djur som anka, så det fanns ingen anledning att oroa sig. Men trots att denna fågel är en av de allra tacksammaste i matlagning hade de fuskat med temat och även inkluderat primörkyckling – ett ganska lamt bihang till den underbara ankan.
Bland förrätterna fanns ankägg i en nässelskottssoppa och självklart anklever, men den senare hade bakats in i en terrin, vilket är synd på så rar råvara. För min del räcker det gott att hastigt halstra den. Så vi hoppade det där med förrätter – en lättnad jag aldrig kunde unna mig när jag var krogrecensent.
De två varmrätter vi föll för var ankbröstet “old school” à l’orange, som man alltid bör unna sig när man då och då stöter på det, samt ett anklår bräserat i 32 timmar – ju längre desto bättre – och serverat med en örtrisotto som dock var lika lös i konsistensen som Uncle Ben. Med andra ord ingen risotto, vilket jag inte kunde motstå att påpeka för kyparen, som därefter inte längre var vår vän.
Ankbröstet à l’orange serverades med potatiskroketter. Det kändes lite väl 1970-tal, även om det var ganska läckert. Jag hade också önskat något mer knaprighet på bröstskivornas skinn, men annars hittade jag inte mycket att sura över.
Till dessert tog vi en minigräddtårta. Det var ju ändå min födelsedag... Glatt och festligt.
Mest glädjande på Djuret var nog ändå den omfattande vinlistan, med många rariteter för vad som måste betraktas som småpengar i sammanhanget. Hade vi firat ståtligare och med tjocka börser skulle vi nog sitta kvar där än, förtjust prövande flaska på flaska. Många av de stora vinupplevelserna går numera blott att hitta på välförsedda krogar, om ens där.
PS: En krog i Malmö med snarlik inriktning är Bastard. Också värd ett besök.
Läs även andra bloggares åsikter om XBong, Djuret, krog, restaurang.
Grattis på födelsedagen Stefan! :)
SvaraRaderaTackar, Mathias! Det var en solig dag.
SvaraRaderaTack för den trevliga rapporten från restaurant Djuret!
SvaraRaderaAv känd anledning, förmodar jag, kommer det inga efterskottsgratulationer.
Som Du märker så får jag mina ryck att kommentera en del på Din blogg.
Lyssnade lite på Karlavagnen som hade ämnet just hur vi ser på ålder och åldrande, men
som vanligt somnade jag. Jag hade tänkt att berätta om möjligheten att kunna leva för evigt, då är åldrandeprocessen borta!
Kan Du tänka Dig en bättre gåva än en evig ungdom i ett återställt jordiskt paradis?
Detta har vi blivit lovade och löftet gäller alla som vill ta emot!
Maria H, jag kan inte se vad din föreställning om evigt liv har med ovanstående krog att göra.
SvaraRaderaDet kan jag förstå, men det hade det inte heller. Jag kommenterade att jag inte firade
SvaraRaderaDig på födelsedagen som Mathias.
Vi behöver inte räkna åren i evigheten eller fira, det skulle bli enormt jobbigt i så fall
och när det gäller det eviga livet så är det väl inte förenligt med kroglivet precis.
Men om man inte tänker sig för noga så blir det fel. Men inget ont menat i alla fall!