En Sverigedemokratisk bloggare ställdes inför rätta för vad som sagts i hans blogg, såväl av honom själv som i kommentarerna till hans blogg. Helsingborgs tingsrätt fällde honom för det förra men friade honom för det senare.
Det var fråga om förtal och då gäller inte den lag (om ”elektroniska anslagstavlor”) som omfattar ansvar även för läsarkommentarer. Lagen gör dock bloggaren ansvarig även för kommentarerna när det är fråga om: uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring och upphovsrättsbrott.
Nu är tingsrätten inte en prejudicerande instans, så man kan inte svära på vad som händer vid ett eventuellt överklagande, men lagen är tydlig så det är troligt att domen blir densamma där – så länge man är ense om att det är fråga om förtal, och inte något av de andra brotten. Gränserna kan i och för sig ibland vara luddiga.
Inskränkningar i yttrandefriheten är riskabla saker, som lätt skämmer demokratin. Det är särskilt beklämmande om man på en blogg eller ett forum ska behöva censurera andras yttranden för att inte själv riskera att dömas, eftersom sådan censur plägar gå längre än nödvändigt, för säkerhets skull. Lagen kan därmed leda till en tystnad som är tvärt emot det fria ordets idé.
Rå ton i media
Tonen är ibland väldigt rå på internet, liksom i den gamla vanliga tryckta pressen, på radio och TV. En etik är nödvändig, men bör kanske först och främst växa fram på frivillig väg. Egentligen tror jag att det som lockar fram en skärpning av tonen och ökning av oförskämdheterna är etablerade massmedias tilltagande råhet mot kändisar och andra offentliga personer. Därmed sprids hos allmänheten en känsla av att det är Ok, rentav att ”det ska vara så”.
Professionella media anser sig vara föredömen i det publika samtalet, men beter sig ofta inget vidare, milt uttryckt. Om de höjer sin egen ribba mot oförskämdheter och rotandet i folks privatliv blir nog detsamma snart standard även i bloggosfären och diverse forum. Det skadar i alla fall inte att pröva.
Tidningarna har hittills skrivit magert om domen, fast det är den första av detta slag i Sverige. Aftonbladet, Svenskan och DN återger bara det korta TT-meddelandet. Inte ens den lokala tidningen Helsingborgs Dagblad gör mer, och Sydsvenskan har bara lagt till något enstaka ord. Något mer om domen och lagen berättar Medievärlden, som också namnger bloggaren, vilket utifrån pressetisk synpunkt verkar onödigt och förmodligen mest beror på att det är en Sverigedemokrat.
Läs även andra bloggares åsikter om Helsingborgs Tingsrätt, bloggar, internet, yttrandefrihet, åsiktsfrihet. Intressant?
På tal om något helt annat, det här verkar väl lovande:
SvaraRaderahttp://www.rawcomedy.se/blogg/nakenbad-och-skrattyoga-med-gammal-tant
”Svinbra” ”kommer få creddmaffian i Stockholm att bajsa på sig”
Spännande!
Tack för bilderna. Riktigt kul att ha.
SvaraRaderaOch intressant inlägg. Men det är det ju å andra sidan nästan alltid. (hittade ett inlägg hösten 2007 där min inställning är lite ambvivalent till huruvida det är nödvändigt eller ej ;)
/joelsunderbara.blogg.se
Joel, du får gärna ge en länk till inlägget från 2007.
SvaraRaderaPersonligen har jag i stort sett gett upp om bloggosfären - med din och någon blogg därutöver som enda undantag. Många vänsterbloggare tål inte att bli ifrågasatta, har jag märkt. Man vill ha kommentarer, men när deras egna käpphästar ifrågasätts på ett - dristar jag mig att säga, intelligent sätt - ja, då åberopas avvikelse från ämnet eller något annat för att helt sonika ta bort kommentaren. Det brukar kort sagt vara ganska lågt i tak.
SvaraRaderaDet å ena sidan.
Å den andra folk som trakasserar och hoppar på personen.
Nej, vi tycks inte vara riktigt mogna ett så underbart verktyg som bloggeriet skulle kunna vara.
(Hur det står till med högerbloggares tolerans mot meningsmotstånd vet jag inte, det verkar inte som att jag läser så många. Eller också är jag överens, kanske...)
Kanon att internet finns när inte media tar upp saker för granskning....
SvaraRaderawww.totalskandal.se
Mattias, det är ungefär samma nivå på andra sidan. Politiska bloggar är ofta i huvudsak enkelriktade partimegafoner. Meningsmotståndare möts antingen av kompakt tystnad eller raderade kommentarer. Båda tar livet ur lusten att skriva seriösa kommentarer med eftertanke.
SvaraRaderaI bästa fall möts man av svärmen, då bloggens anhängare går man ur huset för att platta till inkräktaren. Då blir det i alla fall lite diskussion, även om den har en tendens att bli lite enkelriktad den också.
Lite lustigt dock, när jag själv (som är vänstertomte) surfar på politiskt laddade bloggar så väljer jag helst moderata sådana. (Kent P om jag är på stridshumör och vill bli arg eller 'mina moderata karameller' om jag vill läsa något mer nyanserat att tänka på.)
Kanske är det så att när man tänker politik så vill man tänka efter och argumentera och då blir det ju lite småtråkigt om man bara håller med bloggaren ifråga.
Om vi är mogna? Njae, kanske inte. Men vi kommer nog dit en dag, sa optimisten.
Hej Fredrik, ja Kent P har jag också läst ibland och kommenterat på, och alltid blivit respektfullt bemött. Däremot har jag dåliga erfarenhet av unga centerpartister. De raderar gärna. Har hänt vid minst ett par tillfällen.
SvaraRaderaOch jodå, visst lät jag som en gnälltomte. Har man för högt ställda förväntningar blir det gärna så. My fault!
:-)
Jag vill gärna som Fredrik tro att det blir bättre med tiden. Bloggosfären idag ska nog jämföras med gammelmedias barndom, då det var si och så med respekten för öppen diskussion - egentligen är det i och för sig inte så mycket bättre nu inom gammelmedia.
SvaraRaderaJag tror dock att internets öppenhet befrämjar ett flödande öppet samtal. De intoleranta bloggarna torde med tiden förlora sina läsare, eftersom få är intresserade av blott predikan.