onsdag 24 juni 2009

Ekonomi har blivit religion


Nu har frågan om det eventuella klimathotet hoppat från meteorologer och geologer till ekonomer. De uttalar sig tvärsäkert, fast det ligger utanför deras expertis – och de är lika oense som klimatforskarna.

I DN förklarade två ekonomer att klimathotet från koldioxiden inte existerar och därför är satsningarna för att råda bot på det riktigt galna investeringar, som kommer att drabba i synnerhet fattiga länder hårt.

I nästa dags DN deklarerade två andra ekonomer bestämt att det är tvärtom: klimathotet är verklighet och kraftåtgärder behövs. De menar också att ekonomer inte har kunskap i ämnet och därför inte kan ha egna åsikter om saken, vilket tydligen inte hindrar dem själva.

Och här kan DN:s läsare diskutera saken. Men det är ingen lätt sak, när ord står mot ord.

Den nya religionen
Jag har mina tvivel vad gäller skräckbilden av klimathotet, men jag går inte i första hand till ekonomer för att komma till klarhet. Att de alls lägger sig i debatten med så tvärsäkra uttalanden är ett tecken på att ekonomin blivit något av den nya religionen.

Ekonomer borde kunna berätta vad en klimatkris kan komma att kosta, likaså aktioner för att stävja den. Men det är allt. Faktum är att de är rätt dåliga på ekonomi också, för det är ytterst sällan som ekonomer klarar det vetenskapligt självklara att med sina teorier förutsäga med någon träffsäkerhet.
Ekonomi är ingen vetenskap, så det kanske är rimligt att kalla det en religion?

Val mellan två onda
Det finns ett stort allvar bakom dessa gnabbanden. Om vi lägger våra resurser på att dämpa koldioxidutsläppet kommer det att kosta vår värld – särskilt de fattiga regionerna – stora resurser, som kanske kunde användas bättre, såväl för miljön som för människors välfärd.
Å andra sidan: om klimathotet är en realitet, då kan det bli ofantligt kostsamt för världen om vi inte agerar.

Det sorgliga är att naturvetenskaperna inte är enade. Det beror på hur vetenskap fungerar i praktiken. Forskare och institut jagar pengar och vill därför att deras rön ska vara viktigast i världen.

Meteorologer vinner just nu massor på klimathotet, eftersom det i viss mån är deras bord. Biologer vinner massor på miljöhotet, för det är i hög grad deras bord. Protesterna kommer mest från geologerna, men man vinner inte mycket i vår moderna, hysteriska värld på att säga att det inte är någon kris, så de har väldigt svårt att göra sig hörda.

Och här sitter vi, stackars allmänhet, och vet bara en sak: vad det än kostar så är det vi som får betala.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , .

15 kommentarer:

  1. Sant är att ekonomer ofta är dåliga på ekonomi. Ungefär som att rätt många journalister är dåliga på att inta fakta, tolka och förmedla fakta.

    SvaraRadera
  2. Det var en urbota dum artikel i DN!

    SvaraRadera
  3. För mig personligen handlar det till sist om hälsa; att få dricka rent vatten, andas frisk luft och äta mat utan gifter och att alla människor överallt kan göra detsamma.

    Media är bra på moralpanik. För lite mer nyanserade bilder rekommenderar jag en titt på www.vaken.se och deras länkar...

    Men, en sak har DN rätt i, tycker jag, allt bottnar i vår tro. Somliga tror på pengar ;)
    /Alexandra

    SvaraRadera
  4. Så här är det: Solen och dess aktivitet bestämmer klimatet på jorden. Växthusgaserna (som alltid har funnits) höjer temperaturen genom att absorbera (kvarhålla en del) av den solvärme som annars skulle reflekterats ut i världsrymden. Just nu är solen lågaktiv och temperaturen sjunker (klimattalibanerna hade otur de timade sin "ta makten kampanj" fel). Redan Herschel (astronomins fader) konstaterade att sköredutfallet samstämde med solaktiviteten (veteprisets fluktuationer stämde med solaktiviteten). Tänk efter litet: Jordaxeln lutar en del-ett jordvarv runt solen ger sommar (ca 40 grader varmare (-20 till +20 grader) när axeln lutar mot solen och när den lutar bort så har vi vinter. Denna lilla ändring i avstånd till solen som lutningen innebär resulterar i en ändring i medeltemperaturen av 40 grader. Al Gore kan stoppa upp den minimala antropogena koldioxidökningen (ca 20 ppm på nivån 300 ppm) i sitt feta profiterande arschle. Det är solen som bestämmer. Den andra delen av klimatbluffen är att man bara beaktar/framhäver en positiv(i ordets rätta bemärkelse) klimatuppvärmnings minussida-fördelarna med ett varmare klimat (de 6 graderna som man ylar om) döljer man nogsamt. Ett sex grader varmare klimat skulle för Sveriges del betyda minst 600 miljarder i ökad skogs och jordbruksproduktion samt reducerade uppvärmningskostnader.
    Men tyvärr mina vänner ni har valt en regeringschef som "vill prioritera "klimatfrågan"" under sina kommande sex månader som EUordförande och den andra idioten fru Sahlin har lierat sig med mp som vill stoppa all teknikutveckling och driva oss tillbaka in i grottelivet. Måtte fan förtära alla politiker och må han börja med den klent begåvade demagogen Wetterstrand!

    SvaraRadera
  5. Anonym, det var ord och inga visor :)
    Jag är böjd att hålla med dig om det mesta. Värmeökningen de senaste århundradena beror mestadels på en stegring sedan Lilla istiden, som förstås beror på solen.

    Politiker plägar tycka vad de tror är inne att tycka. Det föregås sällan av tänkande. Samma kan sägas om väldigt många journalister.

    SvaraRadera
  6. Först till Anonym:
    Jordaxellutningen påverkar förstås inte avståndet till solen, däremot vinkeln för solstrålningen vilket också påverkar klimatet.
    Div allmänna kommentarer:
    En lång rad astronomiska faktorer kan påverka klimatet: jordaxellutningen, jordbanans excentricitet (den varierar), tid i banan då norra halvklotet är närmast solen, solens strålstyrka, solens magnetfältstyrka, jordens magnetfältstyrka, osv. Dessa effekter kan överlagra och förstärka varandra ibland, i längre cykler. Den serbiske vetenskapsmannen Milankovich kartlade dessa s k milankovichcykler redan på 30-talet.
    Enligt min uppfattning är den allt övervägande delen av de iofs små klimatförändringar (storleksordningen 0,6 grader på 150 år) vi ser naturliga. Under 2000-talet har jordens medeltemp sjunkit något (se t ex http://www.moderna-myter.se/ ).
    Klimatlobbyisternas hela resonemang bygger på att "i framtiden" blir allt eländes elände, och det bygger i sin tur uteslutande på datormodeller. *Men datormodeller har lågt bevisvärde.* Modellerna är grovkorniga, har enormt dataunderskott (jordytetäckande tempdata finns inte längre tillbaka än ca 25 år - annan data är uppskattningar från sekundärdata, interpolationer, gissningar), och metodiken är att man kör modellen om och om igen 100 000-tals gånger tills den "passar". Det är ungefär som att ropa i skogen...
    Om "klimatpolitik" kostar 1% av BNP varje år är jorden inom en dryg pensionsålder (69,2 år) dubbelt så fattig som den annars skulle vara. Och det vore extremt dåliga nyheter för möjligheten att lösa problem med fattigdom, svält och annat! Miljoner människor lär dö av onödiga sjukdomar, undernäring m m om vi förnekar oss den ekonomiska tillväxt som skulle kunna lösa problemen.
    Björn Lomborg i Danmark har lett ett projekt, The Copenhagen Consensus, som kommit fram till att praktiskt taget alla andra projekt för att förbättra för mänskligheten är bättre än klimatpolitik. Sjukdomsbekämpning, utbildning, frihandel, m m - allt detta ger bättre mycket utdelning, mycket mer nytta, mycket mer "bang for the buck" än "klimatanpassning" och annat.
    Om en klimatkatastrof skulle komma (och i så fall drivs den av astronomiska faktorer, menar jag) är det mycket bättre att *anpassa* sig till den. För mindre kostnad betyder anpassning att fler människor överlever, får det bättre, osv.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  7. Dessutom har jag förstått det så att koldioxid är den gas som stimulerar växtlighet, vilket är vad den ökande befolkningen på jorden är i synnerligen stort behov av.

    SvaraRadera
  8. Arhvid: Modeller är modeller förstås, inte bevis. Det är därför man kontrollkör dem mot så stora dataset man kan få tag på. Det är helt enkelt så bra vetenskap som går att uppbringa inom området. Vissa saker är dock mindre kontroversiella än andra, som att koldioxid är en av växthusgaserna.

    Frågan är då: Förutsatt att vi inte kan veta helt säkert om det leder till global uppvärmning eller inte, men det finns goda skäl att anta det, ska vi fortsätta släppa ut de fantastiska nivåer av koldioxid vi gjort under 1900-talet när människan började elda planetens kol- och oljelager?

    Du har väl ögnat igenom IPCC-sammanfattningen precis som vi andra, så du vet säkert vilken storleksordning utsläppen gäller.

    SvaraRadera
  9. Stefan: Naturvetenskap är inget område man kan tycka fritt inom. Verkligheten är inte ens medveten om din åsikt. Så istället för att säga att du håller med om att det är solaktivitet som ger vattkoppor, skulle det vara mer konstruktivt om du skrev en artikel i ämnet. På så vis skulle ditt kunnande föra mänskligheten framåt istället för bakåt.

    Anonym: "Så här är det" kan man inte säga, av precis samma anledning. Det tror jag du förstår.

    SvaraRadera
  10. Anonym 09:47, detsamma kan man förstås säga till dig. Problemet här är att vetenskapen inte är enig. Vi kan inte alla bli forskare, men vi kan och bör diskutera deras rön. Det är förstås deras sak att bevisa sina teser för oss om de vill att vi ska rätta våra liv och politiken därefter.
    Ifrågasättande och diskussion för mänskligheten framåt.

    SvaraRadera
  11. Anonym 09:42, jag tycker att vi ska hålla igen på energislöseriet. Men om vi ska lägga stora samhällsresurser på att minska just koldioxidutsläppen drastiskt bör vi först vara säkra på att det är rätt coh angeläget, eftersom det tar resurser från tänkbara alternativ som kanske skulle göra mer nytta och vara mer angelägna.

    SvaraRadera
  12. Hej alla teknikoptimister och tilväxttroende! Här kommer en utmaning, avprogrammera mig mig från min tilltagande komsumtionskritiska, tillväxtifrågasättande hållning, kör igång på:
    http://erik.urgott.se/2009/06/utmaning-avprogrammera-tillvaxtskeptisk.html

    @Stefan, du som intresserar dig för mytologi, vad tycker du om rapportinledningen "Every society clings to a myth by which it lives. Ours is the myth of economic growth" som jag hänvisar till där?

    SvaraRadera
  13. Erik, nog är det en myt, men det är bara delar av våra samhällen som tror på den. De som tror sig tjäna mest på den.

    SvaraRadera
  14. De har faktiskt rätt att högre koldioxidhalter kanske inte höjer klimatet!
    I sex grader varmare säger författaren att de inte kan vara 100% säker på att kilmatet förändras med stigande koldioxidhalt.
    Även i andra raporter säger man sig inte vara säker på att klimatet kommer att ändras.

    Finns andra faktorer som jordenslutning, andel % vatten, hur mycket sot och andra partiklar som stänger ute/inne solljuset mm.

    SvaraRadera
  15. Vad en meteorolog om klimatet har ju blivit sanning oavsett vad dom säger. Lite varmare är bara bra - vi kan odla mat så att det räcker till en ökande befolkning på jorden.
    Klimathotet är överdrivet vad gällande människans påverkan på klimatet

    SvaraRadera